Tuberkulosscreening
En studerande kan vara smittad med tuberkulos om hen har vistats på sjukdomens riskområde eller annars kommit i kontakt med sjukdomen. Vid SHVS utförs tuberkulosscreening till dessa studerande som evaluerar sig att tillhöra en tuberkulosriskgrupp.
Vad är tuberkulos (tb)?
Tuberkulos är en sjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Tuberkulosen angriper oftast lungorna men kan också förekomma i andra delar av kroppen. Tuberkulos sprids från människa till människa via utandningsluften. Det är fråga om en sjukdom som fortfarande är mycket vanlig runtom i världen: Enligt WHO:s bedömning är omkring en fjärdedel av världens befolkning smittad med tuberkulosbakterier. De har tuberkulosbakterien vilande i kroppen, det vill säga en så kallad latent tuberkulosinfektion. Då har personerna inga symtom och smittar inte andra. Bakterierna kan dock aktiveras, och då insjuknar personerna i tuberkulos och kan sprida sjukdomen vidare.
Ungefär var tionde person som smittats med tuberkulosbakterier insjuknar i tuberkulos någon gång under sitt liv. Risken att insjukna är störst under de första två åren efter att man blivit smittad, men sjukdomen kan också aktiveras först flera årtionden senare. Om kroppens motståndskraft mot infektioner är nedsatt ökar risken för att insjukna. Infektionskänsligheten kan också öka till exempel på grund av läkemedelsbehandlingar eller andra sjukdomar. Också små ovaccinerade barn löper stor risk att insjukna i allvarlig tuberkulos om de blivit smittade.
Hur vanligt är tuberkulos i Finland?
I Finland insjuknar cirka 200 personer i tuberkulos årligen. Omkring hälften av sjukdomsfallen konstateras hos folk med invandrarbakgrund. Sjukdomen kan botas med läkemedelsbehandling, som vanligen pågår i cirka ett halvt år. I Finland är undersökningarna och behandlingen vid tuberkulos kostnadsfria för personerna som genomgår dem.
Läs mer om tuberkulos på webbplatsen tuberkuloosi.fi. Där finns det information om sjukdomen på 10 olika språk.
Vilka symtom ger tuberkulos?
Symtomen på tuberkulos kan utvecklas långsamt under flera dagar och veckor. De mest typiska symtomen är hosta som pågår i mer än tre veckor och upphostningar, det vill säga slem ur lungorna. Slemmet kan ibland vara blodblandat. Den insjuknade kan också ha symtom som feber, viktminskning eller nattliga svettningar. Allmäntillståndet och aptiten kan försämras. Särskilt i början av sjukdomen kan symtomen på tuberkulos också vara nästan obefintliga. Hos gravida kan tuberkulossymtomen vara obetydliga och påminna om förnimmelser som hör samman med en normal graviditet.
Varför ska studerande genomgå tuberkulosscreening?
Studerande kan ha smittats med tuberkulos i sitt tidigare hemland, när de bott utomlands eller i samband med någon annan känd exponering. Den som smittats kan senare insjukna i tuberkulos. Studerande som insjuknat kan omedvetet exponera andra för tuberkulossmitta när de umgås med familj och vänner, under praktikperioder och på jobbet. Följderna av smittspridningen kan vara allvarliga för dem som insjuknar. Syftet med screeningen är att hitta studerande som insjuknat i tuberkulos och så fort som möjligt sätta in botande läkemedelsbehandling. På så sätt kan man skydda såväl de studerandes egen som andras hälsa.
Enligt lagen om smittsamma sjukdomar är arbetsgivare förpliktade att kräva utredningar som visar att anställda eller praktikanter inte har tuberkulos i andningsorganen. Utredningen ska göras innan en praktikperiod eller anställning inom social- och hälsovårdsbranschen eller småbarnspedagogiken inleds.
Utöver de lagstadgade utredningarna rekommenderas också hälsoundersökningar avseende tuberkulos för alla som flyttat till Finland från områden med hög risk för tuberkulos.
Tuberkulosscreening för studerande inom social- och hälsovård och småbarnspedagogik
Alla som inlett studier inom social- och hälsovård eller småbarnspedagogik ska besvara SHVS frågeformuläret om smittsamma sjukdomar. Utgående från svaren i detta formuläret hänvisas studerande i riskgrupper till en hälsoundersökning och röntgenundersökning av lungorna på SHVS. Screeningformuläret och undersökningen av studerande som hör till en riskgrupp ska vara gjord hos SHVS innan den första praktikperioden inleds. Efter hälsoundersökningen får den studerande ett intyg som ska lämnas in till förmannen på praktik- eller arbetsplatsen. Intyget är giltigt i 2 år. Efter det ska en ny undersökning göras när den studerande eller anställda byter arbetsplats.
Studerande som utifrån tbc-screeningen inte hör till en riskgrupp ska underteckna det ifyllda frågeformuläret om smittsamma sjukdomar och visa det för förmannen på praktik- eller arbetsplatsen.
Tuberkulosscreening för studerande som hör till en riskgrupp
Frågeformuläret om smittsamma sjukdomar rekommenderas också för studerande inom andra områden, om de har flyttat till Finland från ett område med hög risk för tbc. Personer i riskgruppen får genomgå en röntgenundersökning av lungorna i enlighet med SHVS anvisningar.
Hör jag till en riskgrupp?
Du hör till en riskgrupp om
- du är född eller har bott i ett område där tuberkulos är mycket vanligt. Till dessa riskområden räknas Afrika, Asien och de östeuropeiska länderna Armenien, Georgien, Moldavien, Rumänien, Ukraina, Belarus och Ryssland.
- du har haft närkontakt med en person som har lungtuberkulos.
- du har vårdat patienter med tuberkulos.
- du själv har haft tuberkulos.
Är strålbelastningen som röntgenundersökningen orsakar farlig?
Nej. Strålbelastningen som moderna digitala röntgenbilder av lungorna medför är liten. Den motsvarar den mängd strålning som människan utsätts för under ungefär åtta dygn i form av naturlig bakgrundsstrålning.