Stödet av psykisk hälsa är ofta väldigt individinriktat, även om sociala relationer – eller brist på dem – har stor betydelse för välbefinnandet hos oss alla. Studerandegemenskapens roll är utöver att tillgodose sociala behov även att skapa förankring i studierna.
Studerandegemenskapen är en resurs som kan upprätthålla psykiska hälsan. Under veckan för psykisk hälsa bland studerande 8–14.4.2024 ordnade vi ett webbinarium med temat jämlikhet och social tillgänglighet.
”Med social tillgänglighet avser vi att en accepterande och uppskattande attityd gentemot människors mångfald framkommer i ord och gärningar i gemenskapen, förklarade Tommi Yläkangas, som är sakkunnig i påverkansarbete vid Nyytti ry och koordinerade veckan för psykisk hälsa bland studerande. ”I en gemenskap där social tillgänglighet beaktas har alla likvärdiga möjligheter att delta i verksamheten.”
Yläkangas berättade att föreningen hade fått anmälningar om cirka 40 evenemang under veckan för psykisk hälsa bland studerande. Årets tema väckte alltså stort intresse.
Hänsynsfulla gemenskaper sprider ringar på vattnet
”Enligt undersökningar berättar en tredjedel av studerandena att de har ångest eller depression och en fjärdedel att de är ensamma, och psykiska problem har blivit den vanligaste orsaken till arbetsoförmåga bland vuxna. De höga siffrorna visar att man i främjandet av psykiska hälsa inte enbart bör fokusera på individuellt stöd”, konstaterade psykolog Julia Sangervo om den nuvarande situationen. Vi bjöd in Sangervo till evenemanget för att belysa ämnet social tillgänglighet ur psykologens perspektiv.
”Vår kultur med krav på fortgående prestationer ökar den skam som ensamhet orsakar, och vår jäktade livsstil främjar inte heller social gemenskap”, sade Sangervo. Hon påminde om att sociala relationer och en gemenskap där man trivs i bästa fall stöder arbets- och funktionsförmågan.
”Samhörighet med studerandegemenskapen kan rentav förhindra utmattning och avbrott i studierna bland högskolestuderande”, konstaterade Sangervo. ”I vår osäkra värld kan gemenskapen erbjuda stöd som bär långt. Därför är funktionaliteten i studerandenas gemenskaper under fritiden inte enbart en bisak. Att satsa på den kan ha en betydande effekt.”
Alla studerande passar inte i samma form
Händelsechatten var i flitig användning när studerande delade sina tankar om sociala relationer under studietiden. I dessa erfarenheter kunde man urskilja vissa grupper av studerande, som upplevde att det var svårt att hitta sin plats i studerandegemenskapen.
Studerande som är drogfria eller som använder endast små mängder berusningsmedel
Särskilt den alkoholkonsumtion som är typisk i studerandekulturen höjer hos vissa studerande tröskeln för att delta i verksamheten. Gruppbildningen sker till stor del utanför studierna till exempel under organisationernas barrundor, och de som är främmande för dylik verksamhet kan känna utanförskap.
Vuxenstuderande
Alla studerande är inte barnlösa unga vuxna. Till exempel studerande som byter bransch och har bildat familj kan uppleva att studerandeevenemangen inte riktar sig till dem. Om livet samtidigt ska rymma barnskötsel, arbete och studier, kan det vara svårt att upprätthålla gamla sociala relationer och skapa nya relationer.
Studerande som känner sig spända eller belastade av sociala situationer
Många studerande beskriver hur till exempel mobbning, social fobi eller ångestsyndrom och andra psykiska problem kan göra det svårare att skapa kontakter med studiekompisarna. Även olika former av neurologiska störningar eller vissa kroniska sjukdomar kan medföra att sociala situationer blir belastande, varvid man måste begränsa sitt deltagande.
Hur kan studerandegemenskapen bli mer välkomnande
Studerandegemenskapen bör uppmärksamma specialgrupper och ordna tillräckligt med drogfria evenemang, där deltagarna kan ta med sina barn om de vill. Genom att följa principerna för ett tryggare rum och berätta öppet om dem kan gemenskapen underlätta för studerande som lider av social osäkerhet. Sangervo tipsade om att det finns en bra modell för genomförandet av principerna på webbplatsen som upprätthålls av Finlands studentkårers förbund. Hon påminde också om att de som arbetar tillsammans med studerande emellanåt bör ifrågasätta sina antaganden om hurudana studerande är.
Sangervo lyfte fram andra sätt att främja en mer jämlik studiekultur såsom utsedda trakasseriombud, proaktiv kommunikation om specialarrangemang, såsom lugna rum vid evenemangen samt evenemang med låg tröskel, såsom evenemang för dem som inte tidigare har varit med i verksamheten.
Webbinariets arrangör och konferencier Roosa Kämäräinen, som är SHVS ansvariga psykolog för studiesamfundsarbetet, uppmanade också åhörarna att bekanta sig med avsnittet Psykosocial studiemiljö i Modellen för studieförmåga. Modellen innehåller flera åtgärder med vars hjälp den sociala tillgängligheten i högskolorna kan förbättras.
Under veckan för psykisk hälsa bland studerande publicerade vi också tips för att ordna mer inbjudande studieevenemang och motverka störande ensamhet. Ta del av dem på vår sida 70 hälsotips för att hedra SHVS 70-jubileumsår!