Hoppa till verktygsfältet
Söker du information om influensavaccinationer vid SHVS? Kolla ortspecifik information här.

Sexualrådgivningsteam stödjar sudenten att förstarka sin självkännedom

För många är studietiden en vändpunkt i livet då frågor om den egna sexualiteten, könet och parrelationer upptar tankarna. SHVS sexualrådgivningsteam ger stöd i frågor relaterade till ämnet och hjälper även SHVS arbetstagare att upprätthålla sin kompetens.

”Sexualitet, det egna könet och olika former av relationer berikar livet. Dessa kan också vara känsliga frågor, som man emellanåt behöver diskutera med en yrkesutbildad person”, konstaterar psykolog Marjo Tossavainen medlem i sexualrådgivningsteamet. Till ansvarsområdet för de sex yrkesutbildade personer som ingår i teamet hör frågor om sexuell läggning, könsidentitet och relationell mångfald. Teamet hör till SHVS digitala ärendehanterings- och distanstjänster, och därmed kan teammedlemmarna betjäna studerandena oberoende av plats. Men hur utförs arbetet i praktiken?

Kolme pariskuntaa kolmessa kuvakehyksessä. Vasemmalta oikealle: 1. cistyttö ja transpoika halailevat sängyllä. 2. Kaksi lyhythiuksista nuorta henkilöä syleilee ulkona, toisella on silmälasit ja parransänki. 3. Kaksi nuorta miestä kuvattuna rinnasta ylöspäin, toisella on pää toise olkapäällä. Kuvassa on myös YTHS:n markkinointitunnuskuva Pride-väreissä.

Mångfald en del i stödet av sexualitet, könsidentitet och relationer

SHVS team inom sexuell hälsa värnar i sitt arbete om en respektfull attityd till mångfald och individens erfarenheter. Det innebär att man vid behov också kan utmana normer och stereotyper förknippade med olika människogrupper och sätt att vara. Man måste ge utrymme för studerandes livssituation. I vårdarbetet betyder det här till exempel följande praxis.

  • Vårdpersonalen använder språk som inte innebär antaganden om till exempel studerandes sexualitet, könsidentitet eller vilka relationer hen vill ha i sitt liv.
Vi undvikerVi säger heller
“Har du en pojkvän/flickvän?”       ”Har du intima relationer?”
”Hjälper din mamma och pappa dig ekonomiskt?””Får du ekonomiskt stöd för dina studier?”
”Har du fått kompisar bland andra kvinnliga studerande?””Har du fått kompisar bland andra studerande?”
  • Den studerande ska ges möjlighet att själv bestämma sin könsidentitet, sin sexuella läggning och relationsform och utveckla sin självbild. Men alla vill inte definiera sig själv. I vårdarbetet är det naturligt att ta upp det här perspektivet när man berättar om andra principer i arbetet, såsom sekretess.
  • I vårdsituationer använder man alltid det namn som den studerande har valt själv.

Sexualitet, kön och olika familje- och relationsformer har ett nära samband med individens identitet. Å andra sidan förknippas de i alla gemenskaper med normer som styr attityder och önskat beteende. Därför kan den studerande uppleva känslor av skam, ångest och till och med rädsla i problemsituationer, och det kan vara svårt för hen att ta upp det som tynger sinnet till diskussion. Vårdpersonalen ska ha beredskap att förnimma även små antydningar, lyssna noggrant och med sitt sätt att tala och handla uttrycka en accepterande atmosfär.

”Om den studerande funderar över sin sexuella identitet eller könsidentitet, sin sexuella läggning eller relationell mångfald, är det mycket viktigt att man inte förringar hens tankar”, påminner Tossavainen. Med ett accepterande förhållningssätt respekterar man den studerande och hens självkännedom. Vid behov kan den studerande ges vägledning för mer information. Men inte heller då är avsikten att försöka få den studerande att dra snabba slutsatser till exempel om huruvida hens sexuella läggning eller könsidentitet avviker från majoritetens. Individens egen process står i centrum.

Konsultationer och utbildning

Principer som stöder mångfald och individen är utgångspunkten, men i en stor organisation kan personalens kompetens variera. Tossavainen är nöjd över att studerande lätt ger respons om sina erfarenheter av ärendehantering.

”I viss mån får vi respons just om antaganden och ordval i vårdsituationer, och även om kunskaper i terminologin. Studeranden känner sig naturligtvis besviken, om hen upplever att hen måste undervisa arbetstagaren om sin situation. Därför försöker vi se till att personalens kompetens är uppdaterad, till exempel genom att erbjuda utbildning särskilt till personal som arbetar inom allmän och mental hälsa”, konstaterar Tossavainen. Både sexualrådgivningsteamet och externa utbildare ger undervisning.

Sexualrådgivningsteamet konsulteras ofta inom SHVS även utanför utbildningstillfällena. Utöver allmän kunskap vill arbetstagarna diskutera till exempel vad som är lämpligt att anteckna om ett ärende i patientjournalen. Man frågar också ofta om när patienten bör hänvisas till den specialiserade sjukvården eller stödtjänster inom tredje sektorn. Enligt Tossavainen är särskilt personal inom mentalvårdstjänsterna intresserade av att lära sig mer om sexuell mångfald och könsmångfald.

Stöd och råd till studerande och andra

Om du funderar över din könsidentitet eller sexualitet, kan du utöver SHVS även få stöd till exempel hos organisationerna nedan.

Sexualitet & kön | Psykporten.fi

Information om sexualitets- och könsteman

Sexualitet | Väestöliitto

Information om sexuella rättigheter, sexuell hälsa, sexuellt välmående och sexualundervisning

Info | Kompetenscentrum för könsmångfald

Personlig rådgivning och kamratstöd för transpersoner, intersexuella personer, personer som funderar över sin könsidentitet och deras närstående. Tjänsterna är i huvudsak avgiftsfria.

Tuki- ja neuvontapalvelu | SINUIKSI (Sida på Finska)

Professionell rådgivning för personer som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter samt personer som funderar över sin könsidentitet och deras närstående. Orsaken till kontakt kan vara sexuell läggning, sex och sexualitet, könsidentitet samt könsuttryck. Tjänsterna tillhandahålls på finska och engelska.