Fysisk aktivitet och aktivitetspauser är metoder som främjar studerandenas studieförmåga och välbefinnandet i hela studiegemenskapen. Redan genom små personliga val och lösningar på läroanstalten kan man lägga till mer rörelse och stödja aktivitet i vardagen.
Den nya modellen Rörelse för en bättre studieförmåga baserar sig på modellen för studieförmåga (Kunttu 2006) som uppdaterades under ledning av SHVS år 2022 och som granskar studieförmågan och dess olika delområden med fokus på fysisk aktivitet: I modellen förklarar man de positiva effekterna av fysisk aktivitet på studerandes resurser och studiefärdigheter samt granskar hur man kan dra nytta av fysisk aktivitet i undervisnings- och handledningssituationer.
I modellen ”Rörelse för en bättre studieförmåga” ges också exempel på hur man med fysisk aktivitet kan främja en studiemiljö som stöder välbefinnande. En hälsosam och trygg studiemiljö samt en studiegemenskap där man kan uppleva samhörighet är en grundförutsättning för välbefinnande hos studerande.
Enligt undersökningar har fysisk aktivitet många positiva effekter på det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet samt förutsättningarna för inlärning. Den nya modellen synliggör och motiverar betydelsen av åtgärder som stöder fysisk aktivitet på läroanstalterna. Med hjälp av modellen får olika aktörer och studerandena själva idéer om hur man kan främja studieförmågan genom fysisk aktivitet.
Dessutom kan man använda modellen som stöd när man tar upp motion och fysisk aktivitet till diskussion och hjälpa studerande att inse motionens och aktivitetspausernas betydelse för studieförmågan och det egna välbefinnandet.
Arbetet med att utarbeta modellen Rörelse för en bättre studieförmåga koordinerades av Jyväskylän ammattikorkeakoulu, Likes och genomfördes i samarbete med Studerandenas Idrottsförbund (OLL) och Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS).