Använd musik som stöd för inlärningen
Musik kan hjälpa oss med inlärningen, eftersom den ändrar vår fysiologi och får oss att känna oss mer avslappnade.
”Att lyssna på musik strax innan du ska koncentrera dig på en utmanande uppgift eller tentamen kan öka dina chanser att lyckas”, berättade Minna Huotilainen, hjärnforskare och professor vid Helsingfors universitet, under webbinariet Armoa aivoille (”Barmhärtighet mot hjärnan”) som hölls på SHVS-dagen.
Att lyssna på musik medan vi utför uppgiften är däremot något annat: det passar en del men inte alla. Huotilainen uppmanade åhörarna att testa om det hjälper eller distraherar dem om de lyssnar på musik medan de utför sina uppgifter.
Motion ökar studiemotivationen
En annan fördel med musik är att den motiverar oss att röra på oss mer.
”Motion och rörelse har en stor effekt på våra energinivåer. Redan något så enkelt som antalet steg vi tar per dag påverkar studiemotivationen”, konstaterade Huotilainen.
Dans är enligt Huotilainen något alldeles särskilt – ur hjärnans synvinkel kanske rentav den bästa formen av motion. Personer som börjar dansa upplever ofta att allt från minne, uppmärksamhet, hållning, levnadsvanor och reaktionstider till finmotoriken i händerna förbättras.
”Motion ökar koncentrationsförmågan!” underströk Huotilainen.
Människan lärde sig inte ursprungligen genom att sitta stilla
Människans hjärna är inte gjord för stillasittande. Jägare och samlare lärde sig snarare genom att göra saker och experimentera, genom sina kroppar och fysiska upplevelser.
”Forskarna tror att jägarna och samlarna levde i en miljö som var optimal med tanke på inlärning. De mådde bra, var kreativa och innovativa och gjorde nya upptäckter. Förvisso mår vi bra och lär oss bra också nu, men inlärningen är annorlunda i dag än den var ursprungligen.”
Enligt Huotilainen var en viktig faktor i inlärningen i äldre tider att var och en kunde bidra med sina speciella färdigheter. I dag är förväntningen ofta, kanske i alltför stor utsträckning, att alla ska kunna lite om allt inom sitt eget studieområde.
”Det här respekterar inte våra olikheter eller det faktum att vi alla har egna intressen som vi kanske kunde ha nytta av att fördjupa oss i.”
Dagliga rutiner har en central betydelse
Det finns många bakgrundsfaktorer i vardagen som påverkar vår koncentration. Det är bra att se över akustiken och belysningen i arbetsrummet – om vi till exempel hör andra samtala tar det bort vårt fokus från det vi jobbar med. På samma sätt påverkas våra energinivåer av vårt näringsintag.
Sömnen har en central betydelse för koncentrationen och förmågan att komma ihåg saker.
”Hjärnan vilar ingalunda på natten. Under sömnen processar vår hjärna ny information och kopplar ihop den med det vi lärt oss tidigare. Man kan rentav säga att hälften av inlärningen sker på natten”, berättade Huotilainen.
Hur hanterar du floden av information omkring dig?
Vår moderna livsstil är ansträngande för hjärnan. Ny information strömmar hela tiden emot oss genom olika kanaler, och vi blir ständigt avbrutna. Vi försöker göra många saker samtidigt och klarar inte av att slutföra uppgifter. Allt detta påverkar vår förmåga att koncentrera oss och att lära oss och minnas nya saker.
Huotilainen betonade att vi måste kontrollera informationsflödet på något sätt, så att informationen inte bara sköljer över oss från alla håll. Vi väljer själva hur många olika kommunikationskanaler vi följer samtidigt.
Vi behöver också tid för att slappna av och återhämta oss, så att vi inte hela tiden bombarderas med ny information. I synnerhet kvällstid är det bra att ta det lugnt.
”Vi blir hela tiden bestulna på de lugna stunderna. Tänk bara på alla dem som utvecklar algoritmerna i sociala medier och som, också i denna stund, försöker tänka ut hur de kunde få dig att öppna en mobilapp och lägga ytterligare några sekunder på den.”
Om vi lär hjärnan att ständigt hoppa från det ena till det andra börjar den enligt Huotilainen rentav vänta på följande avbrott. Den goda nyheten är att du kan träna din hjärna och förlänga tiden som du klarar av att koncentrera dig.
”Vi behöver använda hjärnan för sådana uppgifter som vi kan fokusera på en längre stund. Om du inte har sådana uppgifter i jobbet eller studievardagen så kanske en hobby kan fånga din uppmärksamhet i ett par timmar utan att du en endaste gång kommer ihåg att titta på klockan eller telefonen!”
Experternas svar på studerandes frågor
Hur bra är sociala medier med tanke på kognitiv ergonomi?
Algoritmerna i sociala medier stöder inte vår kognitiva ergonomi utan fungerar precis tvärtom. De bryter ner vårt beslutsfattande steg för steg när de får oss på kroken och lockar oss att tillbringa mer tid på sociala medier än vi hade tänkt oss. Det här tränar vår hjärna att koncentrera sig allt kortare stunder. Algoritmerna tar inget ansvar för vår sömnrytm eller koncentrationsförmåga.
Vad är en lämplig längd på ett studiepass med tanke på hjärnan?
När det handlar om att lära sig något nytt är en inlärningssession på 15–25 minuter i ett sträck lagom lång för de flesta. Efter det är det bra att hålla en tydlig paus, till exempel i fem minuter. Efter ett par timmar ska du ta en längre paus.
Vilka vardagliga och till synes normala saker kan försämra vår koncentration utan att vi ens märker det?
Faktorer som påverkar koncentrationen negativt beskrivs på vår webbplats under rubriken Hälsokunskap.
ADD/ADHD och Asperger kan medföra särskilda utmaningar för koncentrationen. Hur kan dessa utmaningar beaktas?
Varje människas koncentration är unik, oavsett eventuella diagnoser. En uppmärksamhetsstörning är bara en övergripande term, och också under denna övergripande term är varje persons koncentration unik – det finns inte två likadana människor. Målet för personer som diagnostiserats med en uppmärksamhetsstörning är detsamma som för alla andra, dvs. att lära känna sina uppmärksamhetsfärdigheter och träna dem. Personer med en uppmärksamhetsstörning kan förstås få hjälp av experter, och det är ofta bra att be om hjälp, hellre förr än senare. Om du fått diagnosen uppmärksamhetsstörning kan du få stöd och rätt till extra anpassningar i dina studier, till exempel via studiepsykologen.
Det är också viktigt att de studerandes olika uppmärksamhetsfärdigheter och andra relaterade egenskaper beaktas i undervisningen. Lärarna bör använda olika typer av uppgifter, så att de studerandes olika styrkor kommer fram.
Hur omfattande effekter har det om hjärnan och kroppen är överbelastade? Kan det till exempel öka risken för sjukdomar?
Mental och fysisk överbelastning påverkar nästan allt. Det påverkar definitivt sömnen, och dålig sömn kan i sin tur påverka många andra områden, också risken för sjukdomar. Om vi driver oss själva in i en situation där vi hela tiden har hundra saker på gång håller vi oss i ett ständigt alarmtillstånd. Vår kropp och vårt sinne är inte gjorda för detta – vi behöver också tid för att återhämta oss, och det gäller hela kroppen, inte bara hjärnan.
Hur lång tid tar det för kroppen att återhämta sig från ett kroniskt stresstillstånd och överbelastning av hjärnan?
En del människor drabbas av utmattningssyndrom; de klarar inte längre av att reglera stressen, och kroppen säger att det är dags att stanna upp och återhämta sig. Återhämtningen tar mycket tid. Om studierna har varit mycket belastande i flera månaders tid tar det veckor att återhämta sig. Återhämtningen börjar när vi börjar ändra på våra handlingssätt, dvs. minska avbrotten och fördjupa koncentrationen.
Vad borde jag göra i en situation där jag har mer jobb än jag hinner med och tankarna ständigt vandrar i väg till allt som är ogjort?
Det finns inte enbart ett rätt svar på detta, men att kunna prioritera mellan uppgifterna har blivit en del av arbetslivskompetensen, och det behövs också i studierna. När du prioriterar är det bra att stanna upp och fundera på vad som är viktigast och vad du ska lägga din tid på om du inte hinner slutföra allt. Allra viktigast är målet för arbetet: personen du jobbar för – det som är bäst för den personen är det som hela tiden borde leda dig.
