Hoppa till verktygsfältet
Kolla in vår nyhet för att se avvikande öppettider för jultiden, årskiftet och trettondagen. Läs mer

SHVS psykologer ger tips om hur du kan hantera reaktioner på kriget

Rysslands anfall mot Ukraina har chockerat människor runtom i världen. Kriget, nöden bland människorna som befinner sig i krigszonerna och oro över vår egen säkerhet har fyllt allas sinnen under den gångna veckan. Händelserna väcker många olika tankar och känslor, som ångest, avsky eller rädsla.

Nuförtiden sprids information snabbt via nyheter och sociala medier, vilket tar den chockerande situationen i Ukraina ännu närmare vår egen vardag. Många av oss vill följa situationen och hålla oss uppdaterade om händelserna, men information som når oss nästan i realtid från konfliktområdena kan föra nöden och ångesten mycket nära oss.

Vanliga reaktioner på chockerande händelser

Det är naturligt att sinnet reagerar på nya och oroande händelser och på osäkerhet. Känslorna och reaktionerna som väcks är individuella; de kan vara föränderliga och av många olika slag. Alla känslor är tillåtna och bör tas emot och accepteras sådana de är, som en normal reaktion av sinnet. Trots det bör du inte fastna i dem eller ägna för mycket tid åt att oroa dig, utan fokusera på sådant som du kan påverka. Genom att stärka vårt eget välbefinnande kan vi bättre hantera stress och bevara hoppet.

Hur kan du hjälpa dig själv?

  • När du tar hand om din kropp tar du samtidigt hand om din mentala hälsa. Genom att sova tillräckligt, äta regelbundna och balanserade måltider, röra på oss och tillbringa tid utomhus kan vi främja vårt välbefinnande.
  • Tillbringa tid med andra, håll kontakt med familj och vänner och prata om det som oroar dig.
  • Du kan också hantera dina bekymmer genom att ägna en liten stund åt att skriva ner dem.
  • Fokusera på nuet, på det som är positivt och får dig att må bra.
  • Om nyhetsflödet ger dig ångest, lägg mindre tid på medier och på att följa med diskussioner online.

När behövs utomstående hjälp?

Tecken på att du borde söka utomstående hjälp:

  • Den initiala chocken lägger sig inte, utan du är hela tiden ångestfylld, nedstämd eller får känsloutbrott.
  • Du klarar inte av att studera.
  • Du upplever fortsatta sömnsvårigheter eller aptitlöshet.
  • Du är uppe i varv och kan inte lugna ner dig.
  • Du isolerar dig från andra människor.
  • Du känner hopplöshet eller upplever att inget längre ger dig glädje.

Grupper som påverkas särskilt

Situationen kan vara särskilt tung för vissa studerande, till exempel för dem som har familj eller släktingar i Ukraina. Studerande som har band till Ryssland kan också reagera kraftigt på situationen.

Det finns också studerande som har flyttat till Finland från andra konfliktområden. De kan ha bevittnat krig på nära håll eller ha hört om chockerande händelser av sina familjemedlemmar. De aktuella nyheterna kan lyfta upp ångestladdade bilder till ytan hos dem.

Så här kan du stödja studiekompisar som är särskilt chockerade av situationen:

  • Fråga hur de har det.
  • Försök ingjuta en känsla av trygghet i dem, och påminn dem om att livet i Finland fortfarande är lugnt och fredligt.
  • Gör något tillsammans så att ni kan tänka på annat: gå ut, hitta på någon aktivitet, tillbringa tid med vänner.

Stöd

  • SHVS´s anonyma chattjänsten MieliChat vardagar 8-14 i Self-webtjänsten.
  • Kristelefonen som upprätthålls av MIELI Psykisk Hälsa Finland rf tar emot samtal 24 timmar om dygnet året runt på numret 09 2525 0111. Samtalen är anonyma och konfidentiella.
  • Sekasin-chatten är till för personer under 30 år (vardagar kl. 9–24 och på helger kl. 15–24) och Solmussa-chatten för personer över 30 år (mån.–tors. kl. 15–19)
  • MielenTEKoja-chat som upprätthålls av Nyyti ry erbjuder stöd på finska och engelska på måndagar kl. 17–19 från och med mars månad.
SHVS psykologer ger tips om hur du kan hantera reaktioner på kriget