Modellen för studieförmåga uppdaterades för att tillgodose dagens behov

Modellen för studieförmåga som tagits fram av Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) och Arbetshälsoinstitutet beskriver faktorer som påverkar studie­förmågan och visar på hur olika aktörer i högskolesamfunden kan främja den.

Modellen för studieförmåga baserar sig på modellen för arbetsförmåga och publicerades för första gången i en guide för studerandehälsovården som utkom år 2006. Modellen har under innevarande år uppdaterats under ledning av SHVS. Syftet med modellen är fortfarande detsamma, men begreppen har uppdaterats för att tillgodose dagens behov.

Modellen kan användas både på grupp- och individnivå.

”Modellen för studieförmåga hjälper oss att förstå de många faktorer som påverkar studieförmågan och kan användas som ett verktyg i studerande­hälsovården för att stödja studieförmågan i samarbete med studiesamfunden”, säger Priska Pennanen, ansvarig psykolog för studiesamfundsarbetet vid SHVS.

Ett användbart verktyg för högskolesamfund

Covid-19-pandemin har gjort det tydligt att hela studiegemenskapen har en roll i att stödja studieförmågan. Det centrala budskapet i modellen för studieförmåga är att studieförmågan blir till genom en dynamisk interaktion mellan en studerandes egna resurser och studiefärdigheter, studiemiljön och högklassig undervisning och handledning.

Medlemmarna i arbetsgruppen som ansvarat för uppdateringen av modellen ser den som ett användbart verktyg.

Viivi Virtanen, forskaröverlärare vid Tavastlands yrkeshögskola (HAMK), säger att högskolelärare ofta funderar över hur de kan stödja studieförmågan. Enligt Virtanen erbjuder modellen för studieförmåga en god grund för gemensamma diskussioner om vilken roll lärarna, ledningen och de studerande själva har i stödjandet av studieförmågan vid högskolestudier.

Modellen lyfter också fram vilka faktorer man behöver beakta när man stöder studieförmågan hos personer med psykisk ohälsa.

”Modellen ger studiepsykologerna vid högskolorna ett verktyg som de kan använda för att kommunicera om vad studierelaterade problem kan bero på och hur man kan ta sig an dem”, summerar Mikko Inkinen, studiepsykolog och förman för psykologerna vid Aalto-universitetet.

Ninni Kuparinen, välfärdspolitisk sakkunnig vid Finlands studerandekårers förbund (SAMOK), använder modellen i studerandekårernas utbildningar och när hon träffar representanter för Social- och hälsovårdsministeriet eller yrkes­högskolorna och lobbar för stödtjänsterna på högskolorna.

”Modellen åskådliggör ett stort antal faktorer som kan påverkas för att främja studieförmågan”, säger Kuparinen.

SHVS hoppas att modellen för studieförmåga ska användas flitigt i olika sammanhang för att främja och stödja studieförmågan.

Högskolorna och studerandeorganisationerna var starkt representerade i arbets­gruppen som uppdaterade modellen för studieförmåga. SHVS långvariga överläkare, seniorforskare Kristina Kunttu, som ursprungligen utvecklade modellen, var en av medlemmarna, och därtill deltog representanter för Nyyti ry och KYKY-projektet, som genomfördes åren 2011–2014.