Under tentamensläsningen trevar handen hela tiden efter telefonen, det är svårt att komma i gång med studieuppgifterna, att bli klar med pro gradu-avhandlingen känns övermäktigt. Låter det bekant?
Överraskande många studerande svarar jakande. Johanna Vilmi, som i sitt jobb som psykolog träffar studerande, blev medveten om detsamma ifjol: allt fler studerande har koncentrationssvårigheter. På grund av detta skjuts uppgifter upp och studierna framskrider långsammare, vilket i sin tur kan orsaka ångest.
”Många oroar sig för om orsaken kan vara ADHD, men koncentrationssvårigheter är ett allmänsymtom som kan ha många olika orsaker. Faktorer som kan ligga bakom är till exempel depression, långvarig stress eller sömnlöshet.”
Nuförtiden talar man också om ADT (attention deficit trait), d.v.s. en självförvållad koncentrationsstörning, som innebär att vi lär vår hjärna att bara fokusera korta stunder i taget. När vi till exempel blir uttråkade eller tankarna vandrar i väg tar vi telefonen och roar oss med att skrolla igenom flödet på sociala medier.
”Om vi vänjer vår hjärna vid att läsa korta texter i snabb takt och hela tiden hoppa från en sak till annan lär sig hjärnan det här fort, och det blir svårt att läsa långa texter. Men det går också att lära hjärnan medveten och mer långvarig och djup koncentration”, säger Vilmi.
En paus från sociala medier höjer humöret
Enligt Vilmi kan alla som har koncentrationssvårigheter ha nytta av att träna sitt sinne, oavsett om orsaken är ADHD eller att hjärnan lärt sig att hoppa från en sak till annan. Vilmis och pedagogen Veera Virinties företag Silta Education erbjuder SHVS studerande coachningsprogram som förbättrar koncentrationsförmågan.
Det finns två typer av kurser: den ena utgörs enbart av coachning via webben, i den andra gruppen ordnas också gruppträffar varje vecka.
”I coachningsprogrammet fokuserar vi på att öka de studerandes självkännedom och därigenom hitta de verktyg som fungerar bäst för var och en när det gäller att förbättra koncentrationsförmågan”, säger Virintie.
Kursveckorna indelas i teman. Under veckan när temat är motivation och självkännedom får de studerande fundera över vad som ursprungligen motiverade dem att börja studera inom det område de valt och var de vill se sig själva efter examen. Under den andra temaveckan får de studerande fundera över vad som får och inte får finnas i den egna arbetsmiljön för att studierna ska förlöpa smidigt, och vad som hindrar dem från att ha kontroll över olika störningsfaktorer.
”Många har lyft fram fenomenet fomo (fear of missing out). Rädslan för att missa något viktigt hindrar dem från att stänga av ljudet på telefonen när de ska göra en uppgift som kräver koncentration”, berättar Virintie.
Under coachningsprogrammet har många deltagare testat att ta en paus från sociala medier och insett att humöret och koncentrationsförmågan är bättre utan telefon.
Motion ökar koncentrationsförmågan
Enligt Vilmi och Virintie har många tack vare kursen fått en känsla av kontroll och insett att situationen inte är tröstlös: koncentration är en färdighet som kan tränas upp. En av de största aha-upplevelserna har varit att motion har en positiv inverkan på koncentrationen.
”Motion ökar bland annat produktionen av dopamin i hjärnan, ett ämne som har en viktig roll när det gäller motivation, inlärning och koncentration. Motion har också en indirekt effekt på koncentrationen i och med att det minskar stress och ångest”, säger Vilmi.
Bland annat ett forskningsresultat som visat att skolelevers koncentrationsförmåga förbättrades när de rörde på sig på morgnarna fick också många kursdeltagare att dra på sig löpskorna.
”Om man vill ställa in sin hjärna på att koncentrera sig innan man börjar läsa till en tentamen är det en bra idé att genomföra ett måttligt pulshöjande motionspass på 30–45 minuter, till exempel i form av löpning, cykling, simning eller gymnastik”, tipsar Virintie.
Kamratstöd från svärmintelligens
Under en av kursveckorna ligger fokus på stress. Under den veckan gör deltagarna andningsövningar, eftersom övningar i att andas lugnt har många likheter med koncentrationsövningar.
”Vi ger också stressen en ny betydelse: den är inte enbart ett negativt sinnestillstånd utan har i små doser positiva effekter på vår effektivitet och våra prestationer. På så sätt vill vi skingra ångesten som förknippas med stress”, berättar Virintie.
”Hej, jag har en svärmintelligensfråga”, kan studerande skriva till varandra. Under coachningsprogrammet får deltagarna också kamratstöd, som har upplevts vara stärkande. Det är en lättnad att höra att man inte är ensam om att kämpa med koncentrationssvårigheter.
”Vi lever i ett tävlingssamhälle, och framför allt i sociala medier kan man få ett intryck av att alla andra lyckas och jag är den enda som inte får något till stånd. I gruppen har deltagarna fått se att också för andra kan det vara svårt att till exempel sätta upp mål och hålla fast vid dem.”
Vilmi och Virintie gläder sig över att 80 procent av dem som deltog i coachningsprogrammet i våras uppgav att de haft nytta av kursen.
”Det är viktigt att börja med coachningsprogrammet i rätt tid, d.v.s. vid en tidpunkt när man har möjlighet att förbinda sig till uppgifterna i en månad. De tar dock inte mer tid än 30–60 minuter i veckan. Det är bra att vara redo att med öppet sinne testa nya sätt för att få sina studier att förlöpa smidigare”, säger Virintie.
Under år 2022 erbjuder SHVS tilläggstjänster inom mental hälsa tack vare ett statsunderstöd som beviljats av Social- och hälsovårdsministeriet och som är avsett att användas för att motverka de problem som coronapandemin medfört för högskolestuderande. Kurserna som planerats av Siltaeducation är en del av denna helhet.