Besvär i tuggsystemet
Tuggsystemet avser käklederna, tuggmusklerna, tänderna och närliggande vävnader. De vanligaste smärttillstånden och funktionsstörningarna i tuggsystemet är ljud från käkleden, smärta i käklederna eller tuggmusklerna, begränsad förmåga att öppna munnen och rörelsestörningar i underkäken. Övriga symtom är bl.a. huvudvärk, värk i ansiktet och öronvärk.
Besvär i tuggsystemet är ofta lindriga och kräver inte alltid behandling.
- Universitetsstuderande har tuggbesvär varje dag eller varje vecka, och dessa besvär är vanligare hos kvinnor än hos män.
- Besvären kan klassificeras som muskelrelaterade, ledrelaterade eller en kombination av dessa.
- Diagnosen baserar sig på utredning av symtomen och noggrann klinisk undersökning som vid behov kompletteras med bilddiagnostiska och övriga undersökningar.
- Eftersom besvären är komplexa, kräver behandlingen ofta multiprofessionellt samarbete.
Smärta och funktionsstörning i käksystemet och tuggmusklerna benämns också med förkortningen TMD. Förkortningen kommer från termen temporomandibular disorders.
Information om besvär i tuggsystemet i videoformat
Du kan förstora ett visningsfönster till fullskärm och aktivera undertexter från inställningarna. För att kunna se inbäddade videor på vår webbplats måste du ha godkänt alla kakor på vår webbplats.
Du kan läsa de alternativa texterna till videorna i dragspelsmenyerna som öppnas under varje video.
Vad är TMD?
Alternativtext för videon Vad är TMD? (klicka för att öppna)
Två personer står och gnuggar sina käkar och tinningar. Följande text visas: “Har du smärtor i ansiktet eller käken?”
“Har du märkt att det knäpper i käkleden eller att du har svårt att gapa?”
Därefter gnuggar personer sina axlar och panna. Följande text visas i textrutan: “Har du ofta huvudvärk och problem i nacke och skuldror?”
Personerna står rakt mot kameran, en visar med sin hand texten som visas på skärmen: “Du kan ha TMD-besvär! TMD syftar på smärta och funktionsstörningar i käksystemet.”
Personer pekar på textrutan som visas på skärmen. Följande text visas i textrutan: ”Vanliga symtom vid TMD är:
- Smärta i ansiktet och/eller käken
- Käkledsnäppningar
- Svårigheten att gapa”
I nästa vy pekar personer fortfarande på textfälten som dyker upp. Följande text visas i textrutan: ”Övriga symtom kan vara:
- Ofta förekommande huvudvärk
- Stelthet ömhet eller låsning i käken
- Svårigheter att tugga
- Problem i nacke och skuldror”
Den sista bilden visar SHVS logotyp.
Bakrundfaktorer av TMD
Alternativtext för videon Bakrundfaktorer av TMD (klicka för att öppna)
En person ligger under en filt med en sömnmask på ögonen. Hen reser sig och lyfter sömnmasken från ansiktet. Följande text visas:
“Vaknar du med amärtor i ansiktet eller käkarna på morgonen?”
Personen börjar gnugga hakan och rynkar pannan. Samtidigt visas texten på skärmen: “Du kan ha TMD-besvär, det vill säga smärta och funktionsstörningar i käksystemet!”
Därefter sitter personen med filten delvis över hen och sömnmasken på pannan. Han har en mugg i handen. Personen pekar på texten som visas på skärmen: “Vanliga bakgrundsfaktorer vid TMD:
- Stress
- Sömnstörningar
- Bruxism
- Olyckor som skadat huvudet, ansiktet, käkarna och nacken”
“Bruxism kan förekomma både i sömnen nattetid och i vaket tillstånd dagtid.”
På nästa bild ligger personen med huvudet mot kudden med ögonlapp på ögonen och borstar ihop tänderna.
På samma skärm finns texten:
“Hos många kan stress och sömnstörningar orsaka bruxism, det vill säga tandgnissling. Bruxism överblastar tuggmusklerna, tänderna och käklederna.”
På nästa bild skriver en person på sin dator medan hen gnisslar på tänderna. Det finns följande text på skärmen:
“Bruxism i vaket tillstånd orsakas av muskelspänning och går att vänja sig av med. Bruxism tar siig uttryck i att man biter ihop tänderna eller gnisslar tänder samt spänner käkmusklerna också utan tandkontakt. Därtill kan det handla om att man spänner tungan/knderna eller pressar tungan mot tänderna.”
Därefter ler personen direkt mot kameran och pekar sedan på texten som visas på skärmen:
“Benägenheren för bruxism ökas av: stress, sömnstörningar, kaffe, uppiggande medel, tobak, alkohol, droger, antidepressiva läkemedel.”
Den sista bilden visar SHVS logotyp.
Egenvård av TMD
Alternativtext för videon Egenvård av TMD (klicka för att öppna)
En person sitter vid ett skrivbord framför en dator. Hen gnuggar sina käkar och rynkar pannan. Texten visas på skärmen:
”Har du TMD-besvär, det vill säga smärta och funktionsstörningar i käksystemet? Orsaken till TMD-besvär är ofta stress, sömnstörningar och bruxism, det vill säga tandgnissling.”
Nästa bild visar en dator och händer som knackar på ett tangentbord. Texten på skärmen: “Om du är stressad, behöver du stanna upp och se över hur du använder din tid.
- Börja använda kalender
- Prioritera
- Lär dig säga “nej”
- Ta pauser och vila tillräckligt
- Vara barmhärtig mot dig själv”
Därefter går videon över till att filma ett höstlandskap utomhus, där en person klädd i sportkläder går bort från kameran.
Texten på skärmen lyder: “Motion, hobbyer och att tillbringa tid utomhus lindrar stress. Gör sådant som du njuter av.”
Efter detta sitter en person på golvet på en matta i meditationsställning med slutna ögon. Samtidigt visas texten på skärmen:
”Tips för kvällens program för att korrigera sömnstörningar:
- Undvik stimulerande medel, tobak och alkohol, hård träning sent på kvällen, dator-/telefonanvändande/tv-tittande
- Drick i stället örtte eller en varm mjölkdryck och sträv efter en regelbunden dygns- ovh måltidsrytm
- Varva ner under kvällen
- Gör en lätt motionsrunda utomhus, stretcha eller yoga”
Bilden ändras till en annan person som sitter i soffan under en filt med en kopp te i handen och bläddrar i en tidning. Samma text visas fortfarande på skärmen.
Sedan flyttar vi till en bild där personen ligger på golvet på en matta och pekar på sitt diafragma medan han tittar på kameran. Sedan tar hen ett djupt andetag med slutna ögon.
Samtidigt visar bilden texten: ”Du kan också lära dig en bukandningsövning eller lugnande kroppsmeditation. Det aktiverar det lugnande parasympatiska nervsystemet och dämpar det aktiverande sympatiska nervsystemet.”
Till sist ler personen och visar en tumme upp för kameran medan texten dyker upp på skärmen:
“Du kan göra det!”
Den sista bilden visar SHVS logotyp.
Behandling av tuggmusklerna
Alternativtext för videon Behandling av tuggmusklerna (klicka för att öppna)
En person tittar direkt in i kameran och ler. Hen pekar på sina tinningar med pekfingrarna. Efter det flyttar hen en varmt kompress runt hakan. Samtidigt visas texten på skärmen: ”Behandling av tuggmusklerna hemma: Börja med att behandla tuggmusklerna med varma kompresser.”
Därefter fotograferas personen från sidan. Hen sitter vid bordet och trycker fingrarna mot kinderna. Sedan rullar hen fingrarna på tinningsmuskler. Samtidigt visas texten på skärmen: ”Behandling av tuggmusklerna hemma: Lokalisera kind- och tinningsmusklerna och genom att bita ihop de bakre kindtänderna och sedan slappna av.”
Efter det sluter personen ögonen och lutar sig mot bordet med armbågarna och trycker på kinderna med fingrarna, vilket ibland förbättrar sin hållning. Samtidigt visas texten på videon: ”Behandling av tuggmusklerna hemma: Placera tre fingrar på kindmusklerna. Böj dig framåt med armbågarna stadigt mot till exepell ett bord. Låt fingertopparna trycka muskelmassan uppåt. Räkna till tre och upprepa rörelsen.”
Personen öppnar och stänger sin mun. Efter det visas samma text fortfarande på videon, men nu visas också ny text på skärmen: ”Du kan effektivera rörelsen genom att långsamt öppna munnen.”
Personen flyttar sin hand till tinningarna och trycker dem långsamt. Texten på videon säger: ”Placera tre fingrar ovanför kindbenet på tinningen. Luta dig framåt med armbågarna vilande på bordet. Låt fingertopparna trycka på muskeln i tre sekunder.”
Personen öppnar och stänger sin mun. Den tidigare texten visas fortfarande på skärmen, men nu visas också en ny text på skärmen: “Du kan effektivera rörelsen genom att långsamt öppna munnen.”
Sedan tittar personen rakt in i kameran med ett leende och gör en hjärtform med sina händerna.
Texten visas på videon:
”Lycka till!”
Den sista bilden visar SHVS logotyp.
Rörelseträning för käken
Alternativtext för videon Rörelseträning för käken (klicka för att öppna)
En person sitter vid ett bord och pekar uppåt. Överst på skärmen finns texten: ”Rörelseträning för käken.”
Därefter trycker personen på sina käkar med ett värmebad med två händer.
Texten på skärmen är:
”Börja med att behandla tuggmusklerna med varma kompresser.”
Sedan flyttar personen hakan från vänster till höger.
Det finns följande text på skärmen:
”Värm upp med snabba käkrörelser i alla riktningar. De egentliga träningsrörelserna ska göras långsamt och utföras maximalt.”
Efter detta sitter personen fortfarande vid bordet, men nu lutar hen sig på armbågarna så att hakan vilar på händerna. Hen öppnar och stänger lugnt munnen. Videon har text: ”Håll ryggen rak och stöd händerna bra. Håll nedre käken stilla med händerna, gapa: nacken aktiveras och huvudet böjs bakåt.”
Sedan fotograferas personen från sidan. Hen sittar vid ett bord. Hen öppnar munnen och lägger båda händernas tummar mot tänderna. Hen använder tummarna för att försiktigt pumpa upp munnen.
Det finns följande text på skärmen: ”Gapa så stort du kan. Förstärk den öppnande rörelsen med en liten, pumpande rörelse.”
Därefter flyttar personen sin haka växelvis från höger till vänster och framifrån och bak. Hen sätter sig vid bordet och tittar framåt.
Det finns följande text i rutan:
”Rörelseträning för käken: Rörelseriktningar:
- Höger-vänster
- Framåt-bakåt
För käken långsamt till sidan som möjligt, återgå kontrollerat till utgångspositionen. Gör rörelsen till båda sidorna och framåt så långt det går.”
Slutligen ler personen och tittar på kameran samtidigt som hen höjer tummarna på båda händerna. Följande text visas på videon: ”Lycka till!”
Den sista bilden visar SHVS logotyp.
Frågor och svar om besvär i tuggsystemet
Vad är bettfysiologisk behandling? (klicka för att öppna)
Bettfysiologisk behandling betyder behandling av besvär i tuggsystemet (temporomandibular disorders, TMD) såsom tuggmuskel- eller käkledssymtom som beror på tandgnissling. Förutom rådgivning av patienten och egenvård kan behandlingen omfatta fysioterapi och användning av en bettskena. Vid behov kan smärta och symtom lindras med värkmediciner.
TMD-symtom är ofta lindriga och övergående och kräver inte nödvändigtvis behandling av en expert på oral hälsa.
Min käke knäpper, ibland t.o.m. smäller – Borde jag söka vård? (klicka för att öppna)
Knäppande ljud från käkleden är ett ganska vanligt besvär som kan förekomma när man öppnar eller stänger munnen. Den vanligaste orsaken är reversibel urledvridning av käkledsdisken (reciprokal diskusdislokation). Om käkledsljuden inte förknippas med smärta behövs ingen behandling.
Prova inte i onödan om käken knäpper. Om besvären ökar eller käkleden låser sig, kontakta tandläkare.
Vad kan jag själv göra för att lindra bettbesvären? (klicka för att öppna)
Det finns mycket du kan göra för att lindra besvären, bl.a. käkrörelser, tänjning, massage. och att använda kalla eller varma omslag. Vid behov kan du använda värkmedicin.
Fäst uppmärksamhet vid din hållning och arbetsställning, håll pauser i arbetet och kom ihåg att motionera och slappna av tillräckligt.
Vad betyder avslappnat käkläge? (klicka för att öppna)
Käken är i ett avslappnat läge när över- och underkäkens tänder inte har kontakt med varandra, det finns ett litet glapp mellan över- och underkäkens tänder och tungan ligger avslappnat på botten av munnen. Tänderna ska inte ha kontakt med varandra förutom när du tuggar och börjar svälja.
Kan jag tugga tuggummi trots att jag har besvär med käklederna? (klicka för att öppna)
För att minska belastningen av käkleden bör du undvika att tugga tuggummi eller tugga på naglarna eller föremål (t.ex. pennor).
Hurdan är prognosen för bettbesvär? (klicka för att öppna)
Behandling mot besvär i tuggsystemet är vanligen framgångsrik. Det finns många olika behandlingsmetoder. Den lämpligaste behandlingen väljs individuellt enligt besvärens bakomliggande orsaker och svårighetsgrad samt eventuella andra sjukdomar.
Behandling råder vanligen inte bot på knäppandet, men smärtfritt knäppande kräver i allmänhet ingen behandling.
Egenvård enligt vårdpersonalens anvisningar garanterar framgångsrik behandling.
Vilken nytta kan jag ha av distansrådgivning? (klicka för att öppna)
Under ett distansmottagningsbesök kartlägger en expert på oral hälsa din situation med en ingående intervju. Du får individuella anvisningar om egenvård, och vid behov blir du hänvisad till grupprådgivning eller till mottagningen. Distansmottagning är i vissa fall också lämpligt för uppföljning av hur väl behandlingen lyckats.