Stresshantering
Stress avser en situation där de utmaningar och krav som en person ställs inför överskrider personens resurser. Förutom krav från omgivningen kan också förväntningar och krav du ställer på dig själv orsaka stress. Både trevliga och obehagliga saker kan upplevas som stressande beroende på tolkning av situationen och individuell stresstålighet. Det som är stressande för en person kan vara en resurs för en annan.
Ofta upplever vi stress i förändringssituationer där våra resurser och vår anpassningsförmåga sätts på prov. I arbets- och studielivet kan stress orsakas av brådska, oskälig arbetsmängd, problem med tidshantering, brist på stöd, dåligt arbets- eller studieklimat, osäkerhet om de egna förmågorna och det egna kunnandet samt brist på kontroll över arbetet. I privatlivet är typiska källor för stress förändringar i relationer, ekonomiska problem, sjukdomar och belastande levnadsvanor. Förutom negativa förändringar kan också positiva livshändelser, såsom ett nytt jobb, nya studier eller en ny relation, upplevas som stressande.
Alla människor är med om stressande situationer i livet, och kortvarig stress är inte farligt. Tillfällig stress kan till och med vara en resurs som ökar vaksamheten och bidrar till goda resultat. När du känner dig själv och dina stresshanteringsmetoder, kan du förhålla dig lugnt även till stressande situationer. Du vet att stressen är situationsbunden och övergående, och du vet vad du ska göra om belastningen börjar bli alltför stor. Bristfälliga stresshanteringsmetoder och utdragen belastning utsätter dig däremot för skadlig stress som försämrar ditt psykiska och fysiska välbefinnande.
Hur känner du igen stress?
Typiska känslomässiga symtom på stress är frustration, irritationsbenägenhet, minnessvårigheter, oro, ängslan, trötthet, ångest, svårighet att fatta beslut och sömnstörningar. Också förändrad aptit och minskad sexuell lust kan bero på stress. Stress kan orsaka skadliga och stressförstärkande förändringar i beteendet, såsom ökad konsumtion av alkohol, övriga rusmedel och tobak samt minskning av motion eller andra hobbyer.
Trots att stress är en psykisk upplevelse kan det ha många psykiska effekter. Stress aktiverar sympatiska nervsystemet och förbereder kroppen för att anpassa sig till en hotfull situation (flykt- eller kamp-reaktion). En stressad persons kropp är i ett kontinuerligt beredskapstillstånd som kan leda till många fysiska symtom om det blir utdraget. Typiska symtom på stress är spänningar i nacken och axlarna, huvudvärk, yrsel, högt blodtryck, hjärtklappning, illamående, magbesvär, flunsaspiral och ryggbesvär.
Människor kan grovt indelas i tre grupper enligt hur de reagerar på stress. En del människor reagerar på stress främst psykiskt med symtom som sömnstörningar, trötthet och försämrade levnadsvanor. Dessa personer känner oftast lätt igen stress och förstår symtomens samband med överbelastningen. Hos andra syns stress däremot som fysiska symtom såsom värk i rörelseorganen. Eftersom det kan vara svårt att uppfatta symtomens samband med den upplevda stressen, blir det lätt så att bara de fysiska symtomen behandlas men inte den verkliga orsaken. Den tredje gruppen omfattar människor som upplever att de inte reagerar på stress på något särskilt sätt. Deras prestationsförmåga kan lida, men de får inga psykiska eller fysiska hälsoproblem.
Övervinn stressen!
Brådska och stress är inget du ska lära dig tåla i högre grad utan det är bra att reagera på det i ett så tidigt skede som möjligt. Stress kan hanteras på många olika sätt, och det är viktigt att var och en hittar lämpliga metoder för hantering av stressande situationer.
Tänk på följande om stressen och belastningen i livet ökar:
- Identifiera dina gränser och resurser. Vad orsakar just dig stress? Hur syns symtom på stress hos dig? Vad får dig att slappna av?
- Ta hand om dina relationer och ta emot stöd från vänner och närstående.
- Försök sluta grubbla – sök konkreta lösningar på situationen i stället för att älta. Identifiera sådant du kan påverka och försök acceptera det du inte kan påverka.
- Motionera så att du lyssnar på dig själv och inom de gränser dina resurser sätter. Kom ihåg att vila och slappna av som motvikt till motion.
- Ät hälsosamt och regelbundet.
- Se till att vila tillräckligt.
- Hantera inte stress med rusmedel. På lång sikt utsätter bruk av rusmedel dig för kraftigare stress och försämrar bland annat sömnkvaliteten som är viktig för stresshanteringen.
- Granska de krav du ställer på dig själv och fundera om du kan vara skonsammare mot dig själv.
- Försök ordna så att dina arbets- eller studieförhållanden blir mindre belastande; planera din tidsanvändning bättre, ordna uppgifter i prioriteringsordning samt fundera om du kan avstå från något och be vid behov om hjälp.
- Tro på din förmåga att hantera stress och påverka ditt liv.
