Koncentration
Vi blir distraherade om vår uppmärksamhet dras till det vi ser omkring oss eller om vi går helt upp i våra tankar. Det är svårt att lära sig nytt ifall intressanta men irrelevanta tankar ständigt dyker upp i vårt sinne.
Koncentration förutsätter förmåga att rikta vår uppmärksamhet mot något. Uppmärksamhet är som en ficklampas ljuskägla som hjälper oss att fokusera på ett visst mål. När vi uthålligt fokuserar på en sak i taget stärker vi de nervförbindelser i hjärnan som är associerade med varaktig koncentration.
Förmågan till uppmärksamhet och koncentration är till stor del belägen i frontalloberna i hjärnans främre del. Dessa områden av hjärnan är de sista som mognar, och de fortsätter utvecklas fram till tidig vuxenålder. Men även om vi talar om att hjärnområden mognar blir hjärnan aldrig färdig. Hjärnans nervförbindelser formas och utvecklas utgående från vilka arbetssätt vi vänjer den vid.
Nervförbindelserna är som stigar. Ju oftare vi använder dem, desto starkare blir de. Också vuxna kan träna sin hjärna och förbättra sin koncentrationsförmåga.
Varierande koncentration i vardagen
Det händer ofta att vi märker att vi inte kan koncentrera oss ordentligt. Det är i själva verket helt normalt. Det blir svårare att koncentrera sig till exempel när vi är trötta, jäktade, stressade och när vi upplever att kraven är för stora.
Känslor påverkar också koncentrationen och nervsystemets funktionsförmåga. Vår koncentration är inte på topp när vi står inför ett virrvarr av känslor eller en stor sorg.
Människor agerar och reagerar på olika sätt. En del är mer känsliga för yttre stimuli och kan uppleva dem som distraherande. Olikheterna avspeglar sig också i olika sätt att arbeta. En del människor är vana att jobba snabbt, medan andra behöver mer tid på sig för att utföra sina uppgifter. Spektrumet är brett, och man kan tänka sig att vi alla befinner oss någonstans på denna skala.
Vad påverkar vår koncentration?
Det finns många faktorer som påverkar koncentrationen. En del människor kan ha haft koncentrationssvårigheter sedan barndomen, medan andra får problem med koncentrationen senare i livet. Det kan vara svårt att själv reda ut orsakerna till koncentrationssvårigheterna. Du bör ändå vara medveten om vissa viktiga faktorer och fundera över vilken betydelse de har i ditt fall.
Sömnens betydelse
Vi behöver tillräckligt med sömn för att vår hjärna ska kunna fungera bra. När vi sover städar och förnyar hjärnan sig själv. Det är därför sömnbrist är skadligt. Sömnbrist har många olika effekter på vår förmåga att processa information och tenderar också att försämra koncentrationsförmågan.
Utmattning och stress
Utmattning och stress påverkar vår förmåga att koncentrera oss under längre perioder. Vid långvarig stress kan hjärnan så till den grad anpassa sig till den flod av meddelanden som den tar emot att det blir svårt att koncentrera sig. Då krävs att vi medvetet övar upp vår koncentrationsförmåga.
Psykiska störningar
Koncentrationssvårigheter kan ibland vara orsakade av psykiska störningar såsom depression eller ångest. Dessa försämrar nästan alltid koncentrationsförmågan. Koncentrationsförmågan normaliseras när den mentala hälsan förbättras med hjälp av lämplig behandling.
Förändringar i livssituationen
Förändringar i livssituationen och akuta kriser kan tillfälligt påverka koncentrationen. Oväntade negativa händelser som orsakar starka reaktioner kan lätt distrahera våra tankar, och det är naturligt att koncentrationsförmågan då inte är vad den kunde vara. Att processa en kris tar oundvikligen sin tid. Då är det bra att kunna förhålla sig till förändringar i funktionsförmågan med empati och att minska kraven på sig själv en aning.
