Berusningsmedel och annat som skapar beroenden
En allmän trend bland högskolestudenter är en minskning av rökning och snusbruk. De senaste årens nya fenomen har varit användning av nikotinpåsar och e-cigaretter (vejpar).
Vad alkoholkonsumtionen bland högskolestuderande beträffar har trenden de senaste årtiondena varit att antalet studerande som är helt nyktra eller dricker endast små mängder alkohol har ökat. Riskbruk av alkohol ses hos en av tre studenter. Bland kvinnor har riskbruket ökat.
Under det första årtiondet efter millennieskiftet ökade antalet universitetsstuderande som använde eller provade droger, men under 2010-talet vände den trenden nedåt igen. Under 2020-talet har användningen av cannabis minskat och användningen av stimulantia har varit oförändrad.
Lagliga och olagliga berusningsmedel
Berusningsmedel kan klassificeras på många olika sätt, till exempel utgående från verkningsmekanism eller lagstiftningen om dem. Berusningsmedel som är lagliga i Finland är alkohol, tobaksprodukter och koffein, medan narkotika är olagligt. Narkotika kan delas in enligt verkningsmekanism i cannabinoider, opioider, stimulantia och hallucinogener.
Vad beträffar läkemedel som huvudsakligen verkar på centrala nervsystemet (HCI-läkemedel) är det hur och i vilket syfte produkten används som avgör om det är fråga om medicinskt bruk eller användning i berusningssyfte: att använda sömnmedel på läkarordination och enligt anvisningarna är medicinskt bruk, men att inta samma läkemedel tillsammans med alkohol och i en högre dos än läkaren ordinerat eller att injicera läkemedlet räknas som användning i berusningssyfte. Å andra sidan kan en i vanliga fall olaglig cannabisprodukt också vara ett läkemedel, om användaren har skaffat den med ett recept utskrivet av läkare och specialtillstånd från myndigheterna.
Förutom läkemedel kan också andra kemiska föreningar som utvecklats för helt andra syften – såsom lösningsmedel, lim eller bensin – användas i berusningssyfte genom sniffning. Då är det fråga om att dessa ämnen som kan köpas helt lagligt används i berusningssyfte.
Funktionella beroenden
Under de senaste årtiondena har det erkänts att även beteenden och aktiviteter kan orsaka beroenden. Vid funktionellt beroende söker en person tvångsmässigt njutning från en viss aktivitet utan att kunna sluta.
Funktionellt beroende utvecklas vanligtvis från aktiviteter som ger snabb njutning, som spelande, internetanvändning, sex eller shopping.
Under de senaste åren har beroendeliknande drag också observerats i vissa ätstörningar och i beroende av sociala medier. Det finns dock ingen officiell diagnos för matberoende och sociala medieberoende.
(Uppdaterad 7.3.2025)