Social ångest

Lindrig social ångest är rätt vanligt, eftersom ungefär var femte vuxen är nervös t.ex. inför offentliga framträdanden. Förutom med framträdanden och uppträdanden förknippas nervositet ofta med en rädsla för att göra bort sig eller bli utskämd, social måltidssituationer, telefonsamtal, begränsade gruppsituationer eller en rädsla för att bli föremål för uppmärksamhet. Nervositeten är oftast kraftigast bland bekanta människor som ändå inte står en särskilt nära. Främmande och närstående personers sällskap känns vanligen lättare. 

Nervositeten blir ett problem när den börjar leda till undvikande av sociala situationer, kraftig ångest, paniksymtom och låg självkänsla. Ungefär 10–15 % av alla människor lider i något skede av livet av social ångest som stör vardagslivet och funktionsförmågan. Enligt befolkningsundersökningar lider cirka 4 % av den vuxna befolkningen av social ångest. Social ångest utvecklas vanligen i ungdomen men kan även börja senare i livet. 

Personer som lider av social ångest är ofta rädda för att nervositetsymtomen ska synas utåt. En person som lider av nervositet har en tendens att iaktta sig själv överdrivet mycket, vilket får de upplevda symtomen att kännas ännu kraftigare. De fysiska symtomen kan omfatta bland annat darrande händer, rodnad, svettning, hjärtklappning och illamående. Vanligen upplever en person som lider av nervositet dessa symtom som kraftigare än vad som syns utåt. Det är vanligt att andra inte alls märker nervositeten eller upplever den som helt normal.

Egenvård

• För att övervinna nervositet och rädsla måste du vara med om situationer som orsakar nervositet. Utmana dig själv att gå in i situationer som orsakar nervositet gradvis så att du börjar med det som orsakar minst nervositet. Upplevelser av att lyckas stärker ditt självförtroende och hjälper dig klara av andra situationer som orsakar nervositet i framtiden.
• Ifrågasätt negativa föreställningar om nervositet. Syns symtomen på nervositet verkligen utåt? Stämmer det att andra vill skämma ut dig? Är det möjligt att andra inte märker eller tänker på hur du handlar i situationer som orsakar nervositet? 
• Ifrågasätt också negativa föreställningar om följder av misslyckande. När du funderar på misslyckande kan du t.ex. fråga dig själv ”Än sen då?”.
• Lär dig olika avslappningstekniker som kan vara till hjälp i situationer som orsakar nervositet.
• Gå igenom situationer i dina tankar och försök tänka ut lyckade lösningar.
• Motion kan lindra ångestsymtom hos personer med något ångestsyndrom.

När behövs behandling?

Om din nervositet inskränker ditt dagliga liv och olika behandlingsmetoder inte lindrar situationen inom några månader, är det bra att uppsöka vårdpersonal för bedömning. Sök genast hjälp om din sociala ångest redan förknippas med andra psykiska symtom, såsom panikattacker, depressionssymtom, generaliserad ångest eller riklig konsumtion av rusmedel.

Behandling

Det finns effektiva metoder för behandling av social ångest. Som behandlingsmetoder används både psykoterapi och läkemedelsbehandling antingen ensamt eller tillsammans. Psykoterapi kan genomföras som enskild eller gruppterapi, och även nätterapi är effektivt. 

I psykoterapi är det centralt att förstå symtomens karaktär och sluta med undvikande beteende. Beroende på nervositetens typ och hur länge den pågått väljs antingen kognitiv psykoterapi, beteendeterapi med stegvis vänjning vid rädslor, psykodynamisk psykoterapi eller traumaterapi som referensram för psykoterapin. 

Som läkemedelsbehandling används vanligen depressionsmediciner som tas regelbundet. Fysiska symtom på nervositet som begränsas till situationer där du ska uppträda kan lindras med läkemedel som tas vid behov och lindrar nervositetsymtom såsom hjärtklappning som beror på överaktivitet av sympatiska nervsystemet. Läkemedelsbehandling kan lindra symtom på social ångest och minska risken för att den återkommer.

Källor: Duodecim Terveyskirjasto, Terveysportti, Mielenterveystalo.fi

SHVS psykolog / 20.6.2023