Höst- och vinterdepression

Med höst- och vinterdepression avses årstidsbundna förstämningssyndrom, där symtomen återkommande uppträder vid samma tid på året. En del av symtomen liknar dem som förekommer vid depression, men utöver dessa är också vissa atypiska depressionssymtom framträdande vid höst- och vinterdepression, till exempel

• för mycket sömn (nattsömnen är längre än på sommaren men piggar inte upp)
• ökad aptit och starkare sug efter socker
• viktökning samt
• symtomen blir kraftigare på eftermiddagen.

Symtomen börjar vanligen i oktober och lättar i februari–mars. På sommaren förekommer inga symtom. Det är möjligt att årstidsbundet förstämningssyndrom förekommer på våren eller sommaren, men det är mer sällsynt.

Cirka 1–2 % av befolkningen lider av höst- och vinterdepression. Det är möjligt att man känner av symtom på höst- och vinterdepression utan att det är frågan om en egentlig diagnostiserbar depression. Då talar man om vintertrötthet som cirka 25 % av befolkningen upplever. Vid vintertrötthet är symtomen lindrigare än vid höst- och vinterdepression.

Egenvård vid höst- och vinterdepression

Man kan försöka lindra symtom på höst- och vinterdepression på egen hand. Om du lider av höst- och vinterdepression, pröva följande:

• Använd en uppvakningslampa på morgonen innan du vaknar. Lampan ställs in på samma sätt som en väckarklocka, varvid ljuset börjar öka gradvis cirka en halv timme före uppvaknandet och simulerar en soluppgång.
• Utöva konditionsträning regelbundet, cirka 2–3 gånger i veckan 45–60 minuter åt gången.
• Håll en regelbunden måltidsrytm: sträva efter att äta frukost så snart som möjligt efter uppvaknandet och lunch alltid vid samma tid.
• Försök undvika att isolera dig och upprätthåll sociala relationer.

Dessa är också värda att komma ihåg

Det går lättare att leva i vintermörkret då du

• kommer ihåg att vara ute, motionera och slappna av även vintertid.
• ser till att du får tillräckligt med nattsömn och att du har en regelbunden dygns- och veckorytm.
• ser till att du får tillräckligt med D-vitamin.
• rör dig utomhus när det är ljust ute. Ljusterapilampa kan vara till stor nytta för många.
• kommer ihåg att bekymmer och vintermörker ofta känns värre än de är då du är trött.

När ska jag söka vård

Om du återkommande har symtom på höst- och vinterdepression vid samma tid varje år och de börjar påverka din funktionsförmåga i vardagen och studierna ska du kontakta SHVS för bedömning av vårdbehovet. En yrkesutbildad person bedömer ditt vårdbehov och hänvisar dig vid behov till rätt yrkesperson.

Behandling av höst- och vinterdepression

Höst- och vinterdepression behandlas i första hand med ljusterapi. Den kan genomföras till exempel hemma med en ljusterapilampa. I vissa fall kan även läkemedels- och psykosocial behandling behövas.

En ljusterapilampa är en lampa som har en ljusstyrka på minst 2 500 lux. Ljusterapilampans ljus påminner om solljus, men det innehåller ingen UV-strålning. Vilken lampa som helst som ger ett starkt ljus är inte en ljusterapilampa. En ljusterapilampa har alltid CE-märkning och en fyrsiffrig kod som visar att den är en medicinteknisk produkt.

Observera vid användning av ljusterapilampa:

• Rekommenderad tidpunkt för användning av ljusterapilampa är på förmiddagen: ljusterapi på morgonen hjälper mot trötthet på dagen och problem att somna. Användning av lampan på kvällen rekommenderas inte.
• En lämplig dos ljusbehandling är 30–60 minuter per dag beroende på lampans ljusstyrka. Börja med en 10 minuters period och förläng tiden gradvis.
• Sitt tillräckligt nära ljusterapilampan. Kontrollera korrekt behandlingsavstånd enligt lampans bruksanvisning. Rekommenderat avstånd är 85–200 cm beroende på lampans ljusstyrka.
• Titta inte direkt på lampan. Ljuset ska lysa indirekt i ögonen. Du kan till exempel läsa en kursbok medan du använder lampan.
• Användning av ljusterapilampa kan vara förknippad med vissa biverkningar, som i allmänhet inte är allvarliga. I början av behandlingen kan lindrig huvudvärk, ögonirritation samt illamående förekomma. Dessa symtom är ofta lindriga och går över när behandlingsdosen minskas. Behandlingen kan utlösa migrän hos personer som har benägenhet för migrän. Om du har en sjukdom i ögats näthinna eller lins eller en systemisk sjukdom som orsakar skador på näthinnan bör du påbörja behandlingen först efter att en ögonläkare har undersökt dina ögon.