Hoppa till verktygsfältet
För att kunna använda SHVS tjänster efter den 1.8.2024, måste du vara registrerad för höstterminen vid din högskola. Närvaroinformation uppdateras till SHVS från högskolorna inom cirka 1–3 vardagar efter registrering. Läs mer

Diabetes är en heterogen grupp ämnesomsättningssjukdomar (metabola sjukdomar), där den gemensamma nämnaren är en störning i bukspottkörtelns funktion och högt blodsocker.

Flera olika typer av diabetes är kända. Huvudtyperna är typ 1-diabetes, typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen.

Typ 1-diabetes beror på en autoimmun inflammation i betacellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar som producerar insulin, vilket medför att cellernas funktion och den insulinproduktion som sker i dem gradvis upphör.

Vid typ 2-diabetes uppkommer nedsatt insulineffekt i vävnaderna, dvs. insulinresistens, flera år innan blodsockervärdena börjar stiga. Andra tecken på insulinresistens är bukfetma, fettlever, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och sänkning av det goda HDL-kolesterolvärdet. Insulinresistens kallas också metabolt syndrom. 

Diagnostisering av diabetes

Diabetes kan diagnostiseras utifrån tydliga symtom (trötthet, avmagring, stora urinmängder, uttorkning i kroppen och ökad törst) och högt blodsocker som uppmätts i laboratorium. Dessutom kan man fastställa förhöjt glykerat hemoglobin (långtidssocker) eller göra en sockerbelastning.

Den övre gränsen för normalt blodsocker på morgonen efter minst 8 timmars fasta är 6,0 mmol/l (millimol per liter). Om blodsockret är 6,1–6,9 mmol/l är det fråga om förhöjt fasteblodsocker. Vid diabetes är den nedre gränsen för fasteblodsockervärdet 7,0 mmol/l.

Hos en frisk person kan blodsockret stiga med 2–3 mmol/l efter en måltid och återgå till nivån före måltiden inom 2–4 timmar. Ett blodsockervärde under 7,8 mmol/l i laboratorieprov från venblod två timmar efter en måltid eller ett sockerbelastningstest anses som normalt. Om blodsockret då är 7,8–11,0 mmol/l är det fråga om nedsatt sockertolerans. Vid diabetes är den nedre gränsen för blodsockervärden som mäts i laboratorium 11,1 mmol/l.

Behandling av diabetes

Den grundläggande behandlingen vid alla diabetestyper är god vikt- och blodsockerkontroll samt livsstilsbehandling som främjar hjärt- och kärlhälsan. Huvudmålet är att hålla blodsockret så nära normalnivån som möjligt. I regel bör blodsockervärdet hållas på nivån 4–7 mmol/l före måltider och under 8–10 mmol/l efter måltider.

Vid typ 1-diabetes ersätts insulinbristen med flerdos- eller insulinpumpbehandling. Diabetikern justerar insulindoserna själv enligt det varierande insulinbehovet.

Vid typ 2-diabetes betonas minskad övervikt, kostbehandling och motion. Om blodsockret inte normaliseras med livsstilsbehandling inleds individuellt anpassad läkemedels­behandling.

Utöver blodsockervärdet bör blodtrycket och blodfettvärdena ligga så nära referensvärdena som möjligt, eftersom diabetes ökar risken för att insjukna i artärsjukdomar. Diabetes i dålig terapeutisk balans orsakar med åren olika följdsjukdomar såsom diabetesrelaterad ögonsjukdom, nervsjukdomar (neuropatier) och njursjukdomar.

Förebygga diabetes

Det finns inte ännu någon förebyggande behandling för typ 1-diabetes. Typ 2-diabetes kan förebyggas mycket effektivt med viktkontroll, kost och motion. Genom att behålla sin normalvikt kan man skjuta fram uppkomsten av diabetes med tiotals år.