Ätstörningar
Ätstörningar är psykiska och fysiska störningar som är vanligast hos unga och unga vuxna kvinnor. En studie bland studerande visar att 11 % av kvinnliga studerande och 5 % av manliga studerande upplevde att de inte hade ett normalt förhållande till mat.
Ätstörningar innebär att det att äta eller inte äta börjar kontrollera livet och störa t.ex. relationer och studierna.
De mest kända ätstörningarna är:
- självsvält (anorexia nervosa)
- hetsätande (bulimia nervosa)
- hetsätningsstörning (binge eating disorder, BED).
Ätstörningar kan också vara atypiska, vilket betyder att symtombilden är någon slags kombination av de ovan nämnda.
Risken för att insjukna i ätstörningar påverkas av flera olika faktorer såsom arvsanlagen. Alltid hittas dock inte en tydlig orsak till insjuknandet. Det är känt att psykiskt illamående, belastning och stress kan ha effekter som leder till att ätbeteendet utvecklas i en skadlig riktning.
Egenvård
Det viktigaste är att känna igen symtomen och söka hjälp. Behandlingen av alla typer av ätstörningar grundar sig på ett normalt förhållande till mat. Behandlingens mål är bland annat att normalisera ätbeteendet, uppnå normalvikt genom att ändra matvanorna samt förbättra det psykiska och sociala välbefinnandet.
Hälsosamt ätande är regelbundet, tillräckligt, mångsidigt och tillåtande. Hjälp för att få kontroll över olika hetsätningssymtom får du bland annat i Psykportens egenvårdsprogram Bli fri från hetsätning.
När behövs behandling?
En ätstörning är en allvarlig sjukdom som ofta kräver hjälp utifrån. Om du misstänker att du har en ätstörning eller känner att du behöver hjälp, kontakta SHVS.
Behandling av ätstörningar
Behandling av ätstörningar är multiprofessionellt samarbete i ett team som vid SHVS kan omfatta t.ex. en hälsovårdare, allmänläkare, psykolog och psykiater. Behandling av ätstörningar genomförs utgående från behov och utbud antingen som öppenvård eller på en avdelning. Öppenvård är den primära behandlingsformen. Lindriga störningar kan bli avhjälpta redan under några rådgivnings- och uppföljningsbesök, men vid behov kan studerande remitteras till behandling inom specialiserad sjukvård.
Källor: Duodecim: Terveysportti, KOTT 2016
SHVS:s hälsovårdare / 20.6.2023
Dina tjänster
