Astma
Vid astma är slemhinnan i luftrören inflammerad, vilket leder till ökad slembildning och benägenhet för sammandragning av luftrören. Inflammationen ökar luftrörens känslighet för många irriterande faktorer. Omkring 10 % av befolkningen har astma, och sjukdomen kan bryta ut i vilken ålder som helst. Astma är en livslång sjukdom, men med effektiv medicinering kan nästan alla patienter leva ett fullgott liv trots sjukdomen.
Riskfaktorer för astma är bland annat allergier, ärftlig benägenhet, allergisk snuva, övriga sjukdomar i övre luftvägarna, rökning och övervikt.
Symtom
Astmasymtomen är mångfacetterade och varierar vid olika tidpunkter också hos en och samma patient. Symtom förekommer särskilt nattetid och på morgnarna. Typiska astmasymtom är hosta, slemutsöndring, andnöd och pipande eller väsande andning. Andnöd och pipande eller väsande andning förekommer vanligen vid utandning. Hos en del uppkommer symtom enbart vid ansträngning.
Symtomen förvärras av luftvägsinfektioner och inandning av allergener (till exempel pollen och djurmjäll), fysisk ansträngning, kall luft och tobaksrök.
Symtom på begynnande astma förekommer dessutom ofta i perioder, så det kan förekomma långa symtomfria perioder mellan symtomperioderna.
När behövs undersökningar och behandling?
Kontakta vårdpersonal om du har upprepade luftvägsinfektioner som är förenade med långvarig hosta, andnöd och/eller väsande eller pipande andning, om du får andnöd och/eller väsande eller pipande andning vid ansträngning eller om du har långvarig slemhosta som väcker dig nattetid.
Behandling
Utöver en klinisk undersökning innefattar astmaundersökningarna s.k. PEF-mätningar och spirometri samt eventuella bildundersökningar och allergiutredningar. Det är bra att göra noggranna undersökningar så att senare utveckling av astman kan jämföras med utgångsresultaten.
Astmainflammationen behandlas med inhalerbart kortison, som är säkert också vid långtidsanvändning. Dessutom bör alla astmatiker åtminstone för säkerhets skull ha ett luftrörsvidgande läkemedel som snabbt lindrar astmasymtom. Din läkare kan komma att ordinera dig ett s.k. kombinationspreparat som innehåller kortison som behandlar astmainflammationen samt ett långverkande, luftrörsvidgande läkemedel.
Om astmakriterierna uppfylls och du har använt läkemedel för underhållsbehandling av astma regelbundet i 6 månader är det möjligt att ansöka om specialersättning för läkemedlen från FPA.
Astma ska behandlas långsiktigt och regelbundet för att symtomen ska hållas borta och livskvaliteten ska förbli god. Astmabehandling får inte avslutas på egen hand även om symtomen skulle lindras. Om astmainflammationen inte behandlas kan den orsaka bestående förändringar i luftrören, vilket visar sig som en bestående nedsättning av lungfunktionen och kan ses i lungfunktionstester. Målet med behandlingen är symtomfrihet, normal lungfunktion och förebyggande av försämringsperioder, så minskning av symtomen betyder vanligtvis bara att astmabehandlingen har effekt.
Om du fått en astmadiagnos redan innan du inledde dina studier och behöver ett uppföljningsbesök, kontakta vår tidsbeställning.
Källor: Duodecim: Terveysportti, Lääkärin tietokanta
SHVS:s allmänläkare / 22.2.2023
