Berusningsmedel och annat som skapar beroenden
Bland högskolestuderande har en allmän trend i fråga om användningen av berusningsmedel redan länge varit att rökning minskar, men samtidigt har användningen av snus ökat. Ett nytt fenomen som tillkommit under de senaste åren är e-cigaretter.
Vad alkoholkonsumtionen bland högskolestuderande beträffar har trenden de senaste årtiondena varit att antalet studerande som är helt nyktra eller dricker endast små mängder alkohol har ökat. Riskerna som är förknippade med alkoholkonsumtion verkar också ha minskat, i synnerhet bland manliga studerande.
Under det första årtiondet efter millennieskiftet ökade antalet universitetsstuderande som använde eller provade droger, men under 2010-talet har den trenden vänt nedåt igen.
Också bland högskolestuderande kan man alltså se olika trender vad användningen av berusningsmedel beträffar. Av dessa sammanfaller en del med de trender som kan iakttas i den övriga befolkningen, men i många avseenden går högskolestuderandena i täten när det gäller den här utvecklingen.
Berusningsmedel kan klassificeras på många olika sätt, till exempel utgående från verkningsmekanism eller lagstiftningen om dem. Berusningsmedel som är lagliga i Finland är alkohol, tobaksprodukter och koffein, medan narkotika är olagligt. Narkotika kan delas in enligt verkningsmekanism i cannabinoider, opioider, stimulantia och hallucinogener.
Vad beträffar läkemedel som huvudsakligen verkar på centrala nervsystemet (HCI-läkemedel) är det hur och i vilket syfte produkten används som avgör om det är fråga om medicinskt bruk eller användning i berusningssyfte: att använda sömnmedel på läkarordination och enligt anvisningarna är medicinskt bruk, men att inta samma läkemedel tillsammans med alkohol och i en högre dos än läkaren ordinerat eller att injicera läkemedlet räknas som användning i berusningssyfte. Å andra sidan kan en i vanliga fall olaglig cannabisprodukt också vara ett läkemedel, om användaren har skaffat den med ett recept utskrivet av läkare och specialtillstånd från myndigheterna.
Förutom läkemedel kan också andra kemiska föreningar som utvecklats för helt andra syften – såsom lösningsmedel, lim eller bensin – användas i berusningssyfte genom sniffning. Då är det fråga om att dessa ämnen som kan köpas helt lagligt används i berusningssyfte.
Under de senaste årtiondena har man observerat att det också kan utvecklas beroenden kopplade till vissa beteendeformer. Sådana här funktionella beroenden riktar sig oftast mot sådana beteendeformer som på kort sikt är belönande, som spelande, surfande på internet, sex eller shopping. Vid ätstörningar av olika slag kan man också se samma drag som förekommer vid beroenden, men de betraktas vanligen ändå inte som funktionella beroenden. Funktionella beroenden är förknippade med funktionsstörningar i samma områden i hjärnan som vid beroende av berusningsmedel. Vissa läkemedel som används t.ex. för behandling av Parkinsons sjukdom kan leda till att ett funktionellt beroende utvecklas.