Veckan för psykisk hälsa bland studerande ordnas 8–14.4.2024. I år är temat för kampanjveckan jämlikhet och social tillgänglighet. Med social tillgänglighet i studielivet avses i det här sammanhanget att så många som möjligt ska uppleva att de är välkomna och trygga till exempel i studiesituationer, på evenemang och när de använder olika tjänster. Vi intervjuade psykologen och opinionsbildaren inom psykisk hälsa, Julia Sangervo,om gemenskapens roll i upprätthållandet av studerandes psykiska hälsa. Enligt Sangervo kan studiegemenskapen i bästa fall erbjuda värdefulla resurser för psykiskt välbefinnande.
Ensamhet är vanligt men nedtystat
”När jag arbetade som studiepsykolog fick jag ofta höra av studerande att de kände sig ensamma,” berättar Sangervo. Det här framkommer också i forskningsrapporter. Till exempel enligt resultaten från den senaste KOTT-undersökningen känner sig cirka 24 procent av högskolestuderandena ensamma.
”I egenskap av psykolog har det också varit frustrerande att se hur många studerande som tror att de är de enda som lider av brist på sociala relationer. Trots att ensamhet är så vanligt är det ett ämne som man talar för lite om”, konstaterar Sangervo. ”Känslan av att alla andra hittar sitt gäng kan ytterligare förstärka de negativa effekterna av ensamhet.”
Långvarig ensamhet ökar i värsta fall risken för psykiska symtom och kan rentav hota arbets- och funktionsförmågan. Därför anser Sangervo att det skulle vara viktigt att studiegemenskapen intresserar sig för inklusiv verksamhet. Då skulle så många som möjligt uppleva att de är välkomna sådana som de är.
Social tillgänglighet beaktar olika sätt att vara
Ibland uppfylls förvisso den lagstadgade tillgängligheten, men ändå kan atmosfären kännas exkluderande. Enligt Sangervo kan social tillgänglighet synliggöras med ganska enkla medel och ord.
”Jag har själv varit på ett möte där en deltagare satt och tecknade och konstaterade att det hjälper hen att koncentrera sig. En accepterande atmosfär inkluderar så många som möjligt.”
Sangervo har med stort intresse följt med hur studiegemenskaperna har börjat fästa mer uppmärksamhet vid mer jämlik trivsel.
”Till exempel fokuserar allt fler studieorganisationer på det faktum att alla deltagare inte är intresserade av riklig alkoholkonsumtion. Jag har själv också deltagit i ett evenemang där det fanns ett tyst rum för dem som behövde en plats med lugn och ro”, berättar Sangervo som ett praktiskt exempel. ”Det är också viktigt att informera aktivt om att jämlikhet och social tillgänglighet beaktas. På så sätt undviker man att någon låter bli att komma till evenemanget på grund av att specialarrangemangen inte har nämnts i inbjudan.”
En uppmuntrande studiegemenskap och långsiktiga effekter av denna
Psykologiskt stöd har traditionellt varit koncentrerat på individuellt stöd. Sangervo anser dock att en trygg och pluralistisk gemenskap kan främja den psykiska hälsan på sätt som minskar den psykiska belastningen.
”Om en människa upplever att hen hör till en uppmuntrande gemenskap minskar det i bästa fall risken för marginalisering”, konstaterar Sangervo. ”I ett bredare perspektiv kan social tillgänglighet upprätthålla psykisk hälsa och rentav också funktions- eller arbetsförmågan.”
Veckan för psykisk hälsa bland studerande koordineras av Nyyti ry. Läs mer om veckans program och olika sätt att delta på Nyytis webbplats. #OMTV2024
Lämpimästi tervetuloa? (Varmt välkommen?) – webbinarium på finska 11.4 kl. 14
Till exempel minoritetsställning, klassbakgrund och hälsotillstånd kan inverka på om en studerande känner sig välkommen på sitser, i studentrestaurangen eller föreläsningssalen. På vårt webbinarium ”Lämpimästi tervetuloa?” (”Varmt välkommen?”) lyfter vi upp gemenskapens betydelse och uppmuntrar till ännu bättre tillgänglighet i studiekulturen.