Hoppa till verktygsfältet
Söker du information om influensavaccinationer vid SHVS? Kolla ortspecifik information här.

Jästinfektion beror nästan alltid på överdriven tillväxt av jästsvampen Candida albicans som finns i slidan också normalt. Risken för jästinfektion ökar vid t.ex. graviditet, antibiotikabehandling, användning av p-piller, diabetes eller nedsatt immunförsvar. Också tajta kläder och exempelvis mensskydd som inte andas kan öka symtomen. Orsaken till jästinfektion i slidan kan dock inte alltid identifieras.

Jästinfektion kan misstänkas utgående från symtomen, men det är bra att tänka på att mindre än hälften av alla klådsymtom beror på jästinfektion. Försiktighet ska därför iakttas vid självmedicinering, eftersom gynekologiska symtom också kan bero på andra orsaker som kräver annan behandling. 

Flytningar med klumpar, samtidig kraftig klåda och i vissa fall också sveda i de yttre könsorganen tyder oftast på jästinfektion. Det kan förekomma små sår och rodnad på de yttre könsorganens slemhinna. Jästinfektion i slidan förknippas vanligen inte med andra symtom, såsom feber, smärta i nedre delen av buken eller urineringssvårigheter.

Egenvård

Tips för framgångsrik läkemedelsbehandling och förebyggande av återkomst av symtomen:

  • Följ god personlig hygien. Undvik dock att tvätta underlivet alltför ofta, använda tvål och duscha direkt in i slidan, eftersom också överdriven hygien kan orsaka symtom. Om du använder rengöringsprodukter ska de ha ett pH-värde under 7.
  • Prova att använda tampong eller menskopp i stället för binda.
  • Använd inte kraftigt parfymerade hygienprodukter.
  • Använd luftiga underkläder av konstfiber, merceriserad bomull eller siden.
  • Undvik mat som innehåller mycket socker. Däremot behöver du inte undvika jästa bakverk. Dagligt intag av laktobacillhaltig naturell yoghurt kan vara till nytta för personer med återkommande jästinfektioner.
  • Torka dig alltid framifrån bak efter ett toalettbesök. Jäst kan också spridas från ändtarmen till slidan.
  • Ibland ges anvisningar om att använda yoghurt eller utspädd ättikslösning i slidan för behandling av jästinfektion. Effekten av sådana behandlingar har inte bevisats medicinskt och de kan störa effekten av receptfria läkemedel.

Självmedicinering

Om du tidigare har haft jästinfektion i slidan eller känner igen symtomen av någon annan orsak, kan du själv behandla tillståndet med receptfria läkemedel. Återkommande jästinfektionssymtom måste dock bekräftas genom tilläggsundersökningar och eventuella orsaker till att infektionen återkommer måste utredas.

  • Rekommenderade receptfria läkemedel är vaginalkapslar som innehåller ett imidazolderivat, klotrimazol, mikonazol och tiokonazol. Kurernas rekommenderade längder varierar från en dag till sex dagar beroende på produkt.
  • Vaginalkapslar används på kvällen enligt anvisningarna. Behandlingen ska fortsätta också under menstruationen. Samtidig användning av tamponger rekommenderas inte. Bindor eller trosskydd kan användas. Dessutom kan krämer användas om klådan i de yttre könsorganen är kraftig.
  • Allergiska eller irritationsreaktioner är sällsynta men möjliga. De uppträder som irritation och sveda under behandlingen. Det kan kännas som om symtomen förvärras trots behandlingen. Då måste behandlingen avbrytas och läkare uppsökas.
  • Ett annat behandlingsalternativ är flukonazolkapslar som tas via munnen. Kapslarna sväljs hela antingen i samband med en måltid eller på tom mage. Flukonazol har samverkningar med vissa läkemedel. De viktigaste är warfarin (blodförtunnande läkemedel) samt vissa diabetes- och astmamediciner. I dessa situationer är det bra att diskutera med apotekspersonal före användning av flukonazolkapslar. 
  • Under graviditet rekommenderas inte självmedicinering utan kontakt med en läkare eller rådgivningen.

När behövs behandling?

Kontakta vårdpersonal

  • om du har symtom för första gången
  • om du har jästinfektioner ofta
  • om du är gravid
  • om du har oregelbundna blodiga eller illaluktande flytningar
  • om du har smärta i nedre delen av buken och/eller feber
  • om du har blåsor på könsorganen
  • om det finns skäl att misstänka att symtomen beror på en könssjukdom
  • om även din partner har symtom
  • om du har urineringssvårigheter
  • om svedan och irritationen ökar eller symtomen förvärras under behandlingen
  • om egenvård och självmedicinering inte lindrar symtomen inom 3 dygn eller symtomen inte går över inom en vecka.

Källor: Duodecim: Terveysportti, Lääkärin tietokanta

SHVS allmänläkare / 29.3.2022

Dina tjänster