Urinvägsinfektion
Urinvägsinfektioner kan vara plötsliga, återkommande eller långvariga med eller utan symtom. I samband med infektionen kan det förekomma tätare urineringsbehov, urininkontinens och en känsla av att blåsan inte töms normalt. Urinen kan också se t.ex. blodig eller grumlig ut. Den kan också lukta konstigt.
Ett infektionssymtom kan också vara smärta antingen i början av urineringen eller efter urineringen. Smärtan kan vara brännande, svidande eller kännas som molande i nedre delen av buken. Dessutom kan det förekomma så kallade allmänna symtom såsom feber, illamående, frossa eller kräkningar. Om män har sekret i urinrörsöppningen, kan det också vara fråga om gonorré eller klamydia.
Urinvägsinfektioner indelas enligt infektionsnivån:
- Inflammation i nedre urinvägarna, urinröret och urinblåsan = blåskatarr, cystit (vanligt)
- Inflammation i övre urinvägarna (njurbäckenet, njurarna) = njurbäckeninflammation, pyelonefrit (sällsynt)
- Urinrörsinflammation (uretrit) som är mindre vanligt och till skillnad från de andra typerna ofta en könssjukdom.
Egenvård
Lindriga symtom kan behandlas genom att öka det dagliga vätskeintaget till cirka 2–2,5 liter. Tranbärspreparat kan hjälpa, eftersom de gör urinen sur och förebygger bakterietillväxt. Tranbärspreparat finns både som kapslar och som saft.
Vid egenvård av urinvägsinfektion är det viktigt att tvätta underlivet på morgonen och på kvällen samt efter samlag. Tvätt med vatten räcker, eftersom överdriven tvätt av underlivet eller användning av tvättmedel även kan främja utvecklingen eller förvärrandet av urinvägsinfektionen. Dessutom är det bra att alltid tömma blåsan före simning eller bad. Också undvikande av förstoppande produkter främjar läkningen av infektionen.
När behövs behandling?
Om du har ett eller flera av symtomen ovan och den beskrivna egenvården inte hjälper, kontakta vårdpersonal.
Behandling
Antibiotikabehandling kan inledas även utan ett urinprov vid akut infektion hos kvinnor om symtomen är typiska och patienten i övrigt frisk. I annat fall förskrivs läkemedelsbehandling alltid utgående från urinprovsresultat.
Vid ofta återkommande urinvägsinfektioner (minst 3–4 gånger om året) kan förebyggande behandling provas i ett halvt eller ett år.
Kvinnor vars återkommande urinvägsinfektioner står i samband med samlag kan använda lokala aseptiska preparat efter samlag. Också en engångsdos av ett mikrobläkemedel efter samlaget kan hjälpa.
Källor: Duodecim: Terveysportti, Lääkärin tietokanta
SHVS:s allmänläkare / 29.3.2022
