Studieförmåga

Hälsa är ett föränderligt tillstånd, och hur vi upplever den påverkas av sjukdomar, vår fysiska och sociala miljö samt av våra erfarenheter, värderingar och attityder. Med hälsobeteende avses våra vardagliga hälsorelaterade rutiner. Hälsobeteendet påverkas av många olika faktorer, till exempel kunskap, färdigheter, attityder, förväntningar, föreställningar, avsikter, sociala normer och tron på den egna förmågan.

God hälsa är ingen garanti för god studieförmåga, men å andra sidan är sjukdom inte nödvändigtvis heller ett hinder för detta. Ändringar i andra faktorer som påverkar studieförmågan kan kompensera eventuella försämringar i studieförmågan orsakade av sjukdom. Dåliga hälsovanor och beroende av berusningsmedel försämrar också studieförmågan.

Goda socioemotionella färdigheter ökar studiemotivationen och skyddar från studierelaterad utmattning. De socioemotionella färdigheterna är föränderliga och kan utvecklas under hela livet. De innefattar fördomsfri nyfikenhet, tolerans, kreativitet, stresshanteringsförmåga relaterad till känsloreglering, optimism och känslohantering samt empati, tillit och samarbetsförmåga i situationer som kräver att man jobbar tillsammans.

Med kognitiva färdigheter avses funktioner relaterade till processande av information, såsom uppmärksamhet, exekutiva funktioner, språklig och visuell slutledning samt de olika delarna av minnet. Inlärning och studier kräver många olika kognitiva färdigheter, och dessa kan övas. Om det finns tydliga svårigheter på något delområde kan styrkor på andra delområden kompensera dessa.

De kognitiva färdigheterna varierar från person till person men påverkas också av sjukdomar, hjärnskador och ålder. En del människor har tydliga inlärningssvårigheter som kan ha en omfattande eller mer begränsad effekt på inlärningens alla delområden. Man kan tänka sig att kognitiva färdigheter består av många olika delområden som interagerar med varandra för att skapa en god grund för inlärning.

Problem på något av de kognitiva funktionernas delområden (till exempel svårigheter med läsning eller matematik) kan medföra betydande studierelaterad stress, i synnerhet i situationer där färdigheten i fråga är mycket viktig. Detta kan påverka den studerandes välbefinnande. Det är viktigt att ta itu med situationen i ett tidigt skede och tillsammans diskutera åtgärder som stöder studierna. Kognitiva färdigheter och inlärningssvårigheter kan undersökas genom en psykologisk bedömning. Vid valet av studieinriktning bör styrkor och svagheter vad gäller kognitiva färdigheter tas i beaktande.

Se också ”Förkunskaper” i avsnittet ”Studiefärdigheter”.

De flesta människor behöver sociala relationer för att upprätthålla sitt välbefinnande. Behovet av sociala relationer är individuellt och varierar också i olika livssituationer. Det sociala nätverket kan bestå av många olika gemenskaper, till exempel familj och vänner samt arbets-, studie- och fritidsgemenskaper. Att bygga nya sociala nätverk kan ta tid, särskilt i nya livssituationer, som i början av studierna. De sociala relationerna och kommunikationssätten har blivit mer mångsidiga i och med digitaliseringen, och människor har olika preferenser vad gäller dessa. Sociala relationer kan också bli en börda och orsaka betydande ångest och undvikandebeteende, och detta kan försämra studieförmågan, till exempel på grund av ovilja att delta i grupparbeten. Plötsliga förändringar och kriser i sociala relationer kan tillfälligt försämra studieförmågan. Om ett stödjande socialt nätverk finns tillhands kan det vara lättare att hantera kriser som uppstår. Också konkret hjälp från familj eller studiekamrater kan bidra till att upprätthålla studieförmågan. 

Sociala färdigheter kan övas upp. En trygg social relation där man får uppmuntran och blir accepterad som man är gör det lättare att lära sig nya färdigheter.

Med identitet avses en känsla av jagets integritet och kontinuumet mellan det förflutna, nuet och framtiden. Denna känsla handlar om att förbinda sig exempelvis till mål, planer och värderingar och till engagemang i olika grupper och gemenskaper. Detta ger livet riktning och mening och är därmed ytterst viktigt med tanke på det psykiska välbefinnandet. Det andra respektive tredje årtiondet i livet är de mest kritiska med tanke på formandet av identiteten, då de unga vuxna blir mer självständiga och måste fatta beslut om sin framtid. Att misslyckas med eller helt och hållet undvika åtaganden, särskilt studierelaterade sådana, ökar risken för utmattning. Omgivningen påverkar dock alltid identiteten, som därmed är i ständig förändring.

Livssituationen och rådande omständigheter påverkar studierna. Goda boendeförhållanden, tillräcklig försörjning samt välfungerande och tillgänglig kollektivtrafik är faktorer som underlättar studierna. I takt med att distansstudier blivit vanligare har tillgång till digitala verktyg och uppkopplingar blivit allt viktigare. Olika livssituationer och förändringar beträffande familjesituation, hälsotillstånd eller processen att bli självständig kan vara antingen en resurs eller en börda med tanke på studierna. På samhällsnivå påverkas studerandes vardag också av politiska beslut relaterade till utkomst (till exempel studiestöd och bostadsbidrag) och förmåner för studerande (till exempel studentmåltider) samt av sysselsättningsläget och framtidsutsikterna. Under de senaste åren har också miljörelaterade frågor som klimatångest blivit viktiga teman bland de studerande.

Den fysiska studiemiljön består av byggda lokaler och lärmiljöer, som ska vara säkra, hälsosamma och tillgängliga. Olika teknologiska lösningar är en naturlig del av den fysiska studiemiljön.

Med teknologins hjälp skapas lärmiljöer såsom webbkurser och distansundervisning. I den digitala studiemiljön är det viktigt att digitala verktyg och nätverk samt kompetens i hur de används är tillgängliga, och att det finns jämlika möjligheter beträffande dessa. Den digitala studiemiljön möjliggör distansstudier, vilket bland annat gör det lättare att hitta en balans mellan studierna och övriga områden av livet.

De psykiska och sociala aspekterna i studiemiljön är sammanflätade, eftersom båda byggs upp av interaktioner mellan medlemmar i studiegemenskapen och av kvaliteten på dessa interaktioner. En trygg och stödjande psykosocial studiemiljö ska ha en god atmosfär och ett gott emotionellt klimat.

Det är avgörande att de studerande känner sig accepterade och hörda, känner att de är jämställda, likvärdiga och psykologiskt trygga. För att detta ska bli verklighet behöver varje studerande känna att hen blir bekräftad, vilket är möjligt om grupperna är tillräckligt små och om undervisnings­personalen känner de studerande och tilltalar dem med namn. Det är också viktigt att de studerande känner att det är lätt att närma sig och interagera med undervisningspersonalen och att de får råd och handledning när det behövs.

Studerande kan känna psykologisk trygghet när de förstår praxisen och sätten på vilka deras studiegemenskap stöder deras engagemang i studierna, hjälper vid studierelaterade utmaningar och problem med orken och förebygger eller motverkar risken att de avbryter studierna.

En viktig faktor i den psykosociala studiemiljön är känslan av att vara en del av studiegemenskapen och olika grupper. Studerandeorganisationer har en viktig roll när det gäller att stärka studerandes relationer och kamratverksamhet. Goda kamratrelationer främjar välbefinnandet och studieframgången samt känslan av meningsfullhet i studierna. Tutor­verksamhet och handledning från andra studerande stöder studierna och det sociala livet och hjälper studerande att integreras i högskolegemenskapen. Socialt stöd och förtroende mellan medlemmarna i studiegemenskapen hjälper både individerna och gemenskapen som helhet att hantera kriser.

Med den kulturella miljön avses rådande värderingar, attityder och traditioner i studie­gemenskapen. De har en stor inverkan på huruvida de studerande upplever studie­gemenskapen som genuint jämlik, inkluderande, pluralistisk och öppen för alla. Studerande­organisationernas aktiviteter och i synnerhet informella studentevenemang kan innefatta traditions- eller kulturrelaterade normer som är diskriminerande eller exkluderande.

I inlärningen och undervisningen används pedagogiska metoder och pedagogisk praxis. Se även ”Undervisning och handledning”.

De flesta examina innefattar inlärning i arbetet, och arbetspraktiken utgör en betydande del av examensprogrammen till exempel när det gäller studier inom social- och hälsovård eller pedagogik. Goda arbetsförhållanden har en positiv inverkan på den studerandes välbefinnande och upplevelse av praktikperioden.

Högskolestudier handlar om att lära sig nytt, skapa sig en förståelse av vårt samlade kunskapskapital och i bästa fall också bidra med ny information till nytta för hela mänskligheten. Mängden information och färdigheterna som de studerande ska tillägna sig är ofta omfattande. Utöver att skaffa sig kunskap och färdigheter bygger de studerande sin identitet och yrkeskarriär under studietiden. De studerande upplever ofta detta som motiverande men också utmanande. För att kunna lära sig nytt, ta hand om sin studieförmåga och avancera i sina studier behövs förkunskaper, studiefärdigheter och förmåga att reflektera över sig själv som studerande. Det är dock också högskolans ansvar att undervisa och handleda studerande i att identifiera sina förkunskaper och lära sig nya studiefärdigheter. 

Med studiefärdigheter avses de kunskaper och färdigheter som hjälper studerande att komma vidare i sina studier och uppnå goda studieresultat. Även om högskolestudierna ser olika ut i olika branscher kan man urskilja ett antal generella studiefärdigheter.

Inlärning av ny kunskap bygger på det befintliga kunskapskapitalet, och goda förkunskaper är en av de faktorer som bäst kan förutspå god studieförmåga vid högskolestudier. I samband med ansökning till högskolestudier testas ofta förkunskaperna antingen genom inträdesprov eller utifrån studieframgången på andra stadiet. Brister i förkunskaperna brukar komma fram i början av studierna. Det är särskilt viktigt att ha förkunskaper i läsning, skrivning och räkning och att behärska centrala begrepp inom studieområdet. Brister i dessa färdigheter kan leda till att studierna drar ut på tiden och orsaka stress och motivationsproblem. Med tanke på studie­förmågan är det viktigt att högskolorna hjälper de studerande att identifiera sin kompetensnivå och ger dem möjlighet att åtgärda brister i förkunskaperna.

Se också ”Kognitiva färdigheter” i avsnittet ”Egna resurser”. 

Studiemotivation kan ses som den kraft som sporrar studerande till att studera. Anledningarna till att en studerande sökt till en högskola och ansökningsmotivationen är faktorer som förutspår studieförmågan. Särskilt en otydlig eller ostrukturerad ansökningsmotivation kan leda till att studierna avbryts. När studierna väl har inletts är den viktigaste motiverande faktorn beträffande studieförmågan den studerandes egen tro på att hen kan slutföra sina studier. All undervisning borde uppmuntra de studerande till att tro på sina egen förmåga. Ett starkt intresse för utbildningsområdet och en vilja att förstå och lära sig stöder också studieförmågan. Ett i viss mån prestationsinriktat förhållningssätt till studierna är också en viktig motivationsfaktor som påverkar studieframgången. Studerande som saknar detta misslyckas ofta med att uppnå resultat. Högskolan kan stödja och upprätthålla studiemotivationen bland annat genom att erbjuda högklassig undervisning och möjligheter till kamratstöd och en känsla av gemenskap. 

Att studera är förutom en intellektuell också en starkt emotionell process. Oavsett hur intressant det egna utbildningsområdet är kan studierna periodvis också vara tråkiga och tröttsamma. I sådana situationer är det viktigt att kunna reglera sina studierelaterade känslor så att apatin inte tar över och studieförmågan försämras. Högskolestudier kan också orsaka ångest, nervositet och rädsla. Prestationsångest kan försämra studieförmågan märkbart, och att lära sig leva med den är en viktig studiefärdighet. 

Högskolestudier är självständiga och frivilliga. Viktiga studiefärdigheter som behövs och utvecklas vid en högskola är självledarskapsfärdigheter såsom planering, tidshantering och genomförande. Det är viktigt att studerande lär sig observera sitt lärande, sätta upp mål och reglera sin aktivitet i enlighet med dem. Högklassig undervisning med förslag på läsordningar, kursscheman, deluppgifter och feedback hjälper de studerande att skapa realistiska studieplaner och följa dem. Samtidigt kan de lära sig självledarskap och självreglering, som är färdigheter som behövs under högskolestudierna. Goda självledarskaps- och självreglerings­färdigheter främjar studieförmågan.

En god studieteknik består av flera element, såsom att skapa egna tester, dela upp repeterandet på flera tillfällen, formulera frågor om studiematerialet och leta efter svar på dem samt diskutera de teman som studeras och skriva om dem. Det är också viktigt att känna till undervisnings- och bedömningskraven och strategiskt anpassa studietekniken efter situationen. Högklassig undervisning uppmuntrar de studerande till självständigt lärande som fördjupar deras kunskaper. 

Kommunikations- och interaktionsfärdigheter behövs och övas upp i samband med högskolestudier. Med dem avses den kunskap och de färdigheter och attityder som de studerande behöver för att kunna interagera effektivt såväl under studierna som i arbetslivet. Kommunikation och interaktion kan ske på många olika talade eller skrivna språk, men också icke-verbal kommunikation är viktig. Goda interaktionsfärdigheter gör det lättare att hitta vänner bland övriga studerande, vilket i sin tur främjar kollaborativt lärande, presterande, reglering av svåra studierelaterade känslor och byggandet av professionella nätverk. För en liten del av de högskolestuderande är studierna en självständig resa där de egentligen inte behöver stöd från andra studerande för sin studieförmåga. För de flesta studerande är gemensamma studier dock ett betydande stöd som hjälper dem att förbereda sig för arbetslivet. Därför är undervisningsmetoder som främjar kollaborativt lärande viktiga för studieförmågan och arbetslivskompetensen.

En högskolestuderandes erfarenheter av sin högskola formas i stor utsträckning av hur under­visningen och handledningen organiseras och genomförs och vilken typ av kultur lärarna och de studerande skapar tillsammans. En högskolepedagogik (d.v.s. de sätt på vilka undervisningen och handledningen genomförs) som stöder studieförmågan väl ska enligt den nuvarande uppfattningen vara studentorienterad. Det är viktigt att stödja interaktion, känslan av gemenskap och de studerandes möjligheter att påverka. Det möjliggör undervisning som beaktar de studerandes utgångsläge och bidrar till att skapa välbefinnande, en känsla av meningsfullhet och en vilja att förbinda sig till och satsa på studierna. Med tanke på de studerandes motivation är det viktigt att de upplever att de själva kan påverka sina studier. Högklassig undervisning och handledning stärker de studerandes tro på sin egen förmåga och beaktar deras individuella utgångslägen. 

Planeringen av högklassig undervisning utgår från den studerandes synvinkel: vad den studerande borde kunna och vilka undervisnings- och bedömningsmetoder som kunde vara till störst hjälp i denna lärandeprocess. Man kan tala om konstruktivt länkad undervisning, som innebär att undervisningens mål och innehåll samt undervisnings- och bedömningsmetoderna är konsekventa och uppmuntrar till att processa informationen grundligt. Lyckad undervisning och handledning motiverar de studerande och skapar en tydlig och lättbegriplig struktur för lärandet. Det kommer ofta fram att tydlig undervisning är något som de studerande uppskattar. Undervisningsprogrammen och ledningen för undervisningen har en central roll i hur de studerande ser på undervisningen och handledningen som helhet.  Eftersom distans­studier numera är så vanliga blir de nätbaserade undervisningsmetoderna allt viktigare med tanke på de studerandes inlärning och välbefinnande.  

I undervisnings- och handledningssituationer får de studerande själva både uppleva och påverka inlärningsinteraktionen, hur deras delaktighet tar sig uttryck, vilka uppgifter och prestationer som ingår och vilka bedömnings- och responsmetoder som används. Genom bedömning och respons utvecklar de studerande sitt kunnande inom den egna branschen och därtill studie­färdigheter som självledarskap och emotionella färdigheter. Grunden för ett livslångt lärande läggs under studietiden. Praxisen för bedömning och respons under studierna ska också förbättra den studerandes förmåga att bedöma sitt eget och andras kunnande och förstå kraven inom sin egen disciplin.

Tillgänglig undervisning och handledning främjar allas välbefinnande samt jämlikhet och rättvisa. Tillgänglig undervisning och handledning innebär att mångsidiga metoder används, att undervisningsmaterialet är tillgängligt och att individualitet och mångfald beaktas. Med tanke på studieförmågan ska de undervisningsrelaterade uppgifterna och prestationerna vara sådana att de studerande upplever att de kan klara av dem och har förmåga att fortsätta förvärva kunskaper och färdigheter som är relaterade till det egna området. När utmaningar uppstår eller studieförmågan börjar försämras bör det finnas tillgång till tillräcklig handledning och stöd.

Olika former av handledning bör vara tillgängliga för de studerande, så att de vid behov kan erbjudas individuella lösningar som tar deras livssituation som helhet i beaktande. Handledning genomförs på många olika sätt i olika skeden av studierna. Till exempel den individuella studieplanen HOPS och karriärvägledning stöder planeringen av studierna som helhet, medan handledning relaterad till avhandlingar och lärdomsprov syftar till att fördjupa kompetensen på den studerandes eget studieområde. Målet med studentorienterad handledning är att de studerande ska lita mer på sina handlingar och bli mer självständiga och aktiva. Handledningen hjälper studerande att hitta och använda sina resurser så att de kan öka sin självständighet och stärka och klarlägga sina möjligheter att agera. Högskolorna har en central roll när det gäller att förse studerande med information om olika möjligheter och sätt att få handledning samt om handledningens roll i utvecklandet av expertis och arbetslivsfärdigheter under studierna. Medvetenhet om de olika formerna av och möjligheterna till handledning hjälper de studerande att proaktivt fråga efter den handledning de behöver. 

Undervisning och handledning stöder de studerandes känsla av att höra till en gemenskap och deras engagemang i studierna. Undervisning och handledning skapar situationer där studerande bildar grupper och skapar band till studiegemenskapen, sätter sig in i sin disciplin och studiepraxisen, jobbar tillsammans och lär sig agera i många slags kamratgrupper. Förmågan att studera tillsammans och få stöd för inlärningen från andra är en central studiefärdighet som kan förbättras bland annat genom att studera i olika handledda kamratgrupper. Undervisningen och handledningen ska skapa trygga och målinriktade kamratgrupper där de studerande kan reflektera över och dela sina erfarenheter, kunskaper och färdigheter samt stödja varandra i lärandet. Undervisningsprogrammen kan ha en stor inverkan på de studerandes välbefinnande och studieförmåga och därigenom också på deras studieframgång. Programmen ska skapa situationer där ledningen för undervisningen, lärarna, handledarna och de studerande diskuterar och jobbar tillsammans för att skapa en välmående högskolekultur.

• Jonna Kekäläinen, koordinator för studiesamfundsarbetet, SHVS
• Tommi Väyrynen, överläkare, mentalvård och studiesamfundsarbete, SHVS
• Elina Luoma, ansvarig psykolog för främjande av psykisk hälsa, SHVS Syd
• Priska Autioniemi, ansvarig psykolog för studiesamfundsarbetet, SHVS
• Kristina Kunttu, medicine doktor, docent i hälsofrämjande arbete, seniorforskare, SHVS
• Mikko Inkinen, studiepsykolog, förman för psykologer, Aalto-universitetet
• Ninni Kuparinen, välfärdspolitisk sakkunnig, Finlands studerandekårers förbund (SAMOK)
• Petra Pieskä, socialpolitisk sakkunnig, Finlands studentkårers förbund (SYL)
• Katariina Salmela-Aro, akademiprofessor, Helsingfors universitet
• Riikka Suohurme, studiepsykolog, Åbo universitet
• Viivi Virtanen, forskaröverlärare, Tavastlands yrkeshögskola (HAMK), forskningsenheten Edu
• Hanna Ahola, sakkunnig i studierelaterad hälsa, Jyväskylä universitet
• Heli Kiema-Junes, pedagogie doktor, universitetslärare, forskningscentret för psykologi, Uleåborgs universitet
• Minna Savolainen, verksamhetsledare, Nyyti ry
• Johanna Kujala, chef för samhällsrelationer, MIELI Psykisk Hälsa Finland rf

Studiefärdigheter

• Richardson et al. 2012 Psychological Correlates of University Students’ Academic Performance
• Kim & Seo 2015 The relationship between procrastination and academic performance: A meta-analysis
• Waldeyer et al 2022 A moderated mediation analysis of conscientiousness, time management strategies, effort regulation strategies, and university students’ performance
• Asikainen et al 2020 Learning profiles and their relation to study-related burnout and academic achievement among university students
• Haarala-Muhonen et al 2016 How do the different study profiles of first-year students predict their study success, study progress and the completion of degrees?
• Telle Hailikari 2010 Assessing university students’ prior knowledge
• Westrich et al. 2015 College Performance and Retention: A Meta-Analysis of the Predictive Validities of ACT® Scores, High School Grades, and SES
• Korhonen et al 2019 Understanding the Multidimensional Nature of Student Engagement During the First Year of Higher Education
• Honicke & Broadbent 2016 The influence of academic self-efficacy on academic performance: A systematic review
• Miller et al 2021 Achievement goal orientation: A predictor of student engagement in higher education
• Garn & Morin 2020 University students’ use of motivational regulation during one semester
• Pekrun et al 2002 Academic Emotions in Students’ Self-Regulated Learning and Achievement: A Program of Qualitative and Quantitative Research
• Roick & Ringeisen 2017 Self-efficacy, test anxiety, and academic success: A longitudinal validation
• Waldeyer et al 2022 A moderated mediation analysis of conscientiousness, time management strategies, effort regulation strategies, and university students’ performance
• Frazier 2019 Understanding stress as an impediment to academic performance
• Dunlosky et al. 2013 Improving Students’ Learning With Effective Learning Technique
• Entwistle 1998 Approaches to learning and forms of understanding
• Asikainen et al 2020 Learning profiles and their relation to study-related burnout and academic achievement among university students
• Brouwer et al 2022 The development of peer networks and academic performance in learning communities in higher education
• MacCann et al 2020 Emotional intelligence predicts academic performance: A meta-analysis

• Toom, A., & Pyhältö, K. (2020). Kestävää korkeakoulutusta ja opiskelijoiden oppimista rakentamassa: Tutkimukseen perustuva selvitys ajankohtaisesta korkeakoulupedagogiikan ja ohjauksen osaamisesta.
• Murphy, L., Eduljee, N. B., & Croteau, K. (2021). Teacher-centered versus student-centered teaching: Preferences and differences across academic majors. Journal of Effective Teaching in Higher Education, 4(1), 18–39.
• Postareff, L., Lahdenperä, J., Hailikari, T., & Parpala, A. (2024). The dimensions of approaches to teaching in higher education: a new analysis of teaching profiles. Higher Education, 88(1), 37-59.
• Biggs, J., Tang, C., & Kennedy, G. (2022). Teaching for quality learning at university 5e. McGraw-hill education (UK). 
• Hailikari, T., Virtanen, V., Vesalainen, M., & Postareff, L. (2022). Student perspectives on how different elements of constructive alignment support active learning. Active Learning in Higher Education, 23(3), 217-231.
• Boud, D. (2021). Assessment-as-learning for the development of students’ evaluative judgement. In Assessment as Learning (pp. 25-37). Routledge.
• Molloy, E., Boud, D., & Henderson, M. (2020). Developing a learning-centred framework for feedback literacy. Assessment & Evaluation in Higher Education, 45(4), 527-540.
• Nieminen, J. H., Asikainen, H., & Rämö, J. (2021). Promoting deep approach to learning and self-efficacy by changing the purpose of self-assessment: a comparison of summative and formative models. Studies in Higher Education, 46(7), 1296-1311.
• Grimes, S., Southgate, E., Scevak, J., & Buchanan, R. (2021). Learning impacts reported by students living with learning challenges/disability. Studies in Higher Education, 46(6), 1146-1158.
• Nieminen, J. H., & Pesonen, H. V. (2019). Taking universal design back to its roots: Perspectives on accessibility and identity in undergraduate mathematics. Education Sciences, 10(1), 12.
• Alonso-Tapia, J., Merino-Tejedor, E., & Huertas, J. A. (2023). Academic engagement: assessment, conditions, and effects—a study in higher education from the perspective of the person-situation interaction. European Journal of Psychology of Education, 38(2), 631-655.

Studiemiljö

• Yhdenvertainen ja saavutettava opiskelukulttuuri (opiskelukyky.fi)
• Kettunen, Roosa; Väntti, Maiju (2012) Opiskelukyky Tampereen ammattikorkeakoulun sosiaalialalla. Opinnäytetyö (theseus.fi)
• Ala-Nikkola, Riikka (2008) Masentuneen opiskelijan opiskelukyky ja opinto-ohjauksen tarve. Opinnäytetyö (trepo.tuni.fi)
• Jäppinen, Natalia (2020) Opettajaopiskelijoiden psykologisen pääoman suhde opiskelukykyyn. Opinnäytetyö (trepo.tuni.fi)
• Majoinen, Juha (2019) Toimintakulttuuri, resurssit ja pedagogia : oppilaan tukea edistävät ja vaikeuttavat tekijät fyysisessä, sosiaalis-pedagogisessa ja teknologisessa oppimisympäristössä. Väitöskirja (pdf, erepo.uef.fi)
• Hietainen-Peltola, Marke ja Korpilahti Ulla (2015) Terveellinen, turvallinen ja hyvinvoiva oppilaitos. Opas ympäristön ja yhteisön monialaiseen tarkastamiseen.
• Stringer  Leigh, (2018) How the built environment can support Mental Health on Campus. Learning by design project (pubs.royle.com)
• National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine; Health and Medicine Division; Policy and Global Affairs; Board on Health Sciences Policy; Board on Higher Education and Workforce; Committee on Mental Health, Substance Use, and Wellbeing in STEMM Undergraduate and Graduate Education; Scherer LA, Leshner AI, editors. Mental Health, Substance Use, and Wellbeing in Higher Education: Supporting the Whole Student. Washington (DC): National Academies Press (US); 2021 Jan 13. 3, Environments to Support Wellbeing for All Students. Bekanta dig med: Environments to Support Wellbeing for All Students – Mental Health, Substance Use, and Wellbeing in Higher Education – NCBI Bookshelf (nih.gov)
• Rusticus, S.A., Pashootan, T. & Mah, A. What are the key elements of a positive learning environment? Perspectives from students and faculty. Learning Environ Res 26, 161–175 (2023). Bekanta dig med: What are the key elements of a positive learning environment? Perspectives from students and faculty | Learning Environments Research (springer.com)
• Anteroinen, Henna & Nikku, Annika (2022). Naisopiskelijoiden kiinnittyminen tekniikan alan opintoihin suomalaisissa yliopistoissa. Pro gradu tutkielma (erepo.uef.fi)
• Saarinen, K. (2020) Oppimisympäristö oppimisympäristössä. TAMK-konferenssi – TAMK Conference 2020. Tampereen ammattikorkeakoulun julkaisuja, Erillisjulkaisuja, s. 96–103 (pdf, theseus.fi).
• Lindfors, Eila (toim.) (2012) Kohti turvallisempaa oppilaitosta! Oppilaitosten turvallisuuden ja turvallisuuskasvatuksen tutkimus- ja kehittämishaasteita. (pdf, trepo.tuni.fi)
• Porevirta, Laura, Pätynen, Iida (2021). Yksilölliset ja yhteisölliset tekijät opintojen alkuvaiheen kiinnittymisessä. Pro gradu tutkielma (pdf, jyx.jyu.fi)
• Makkonen, Mari (2022). Vasuagentit varhaiskasvatuksessa: Varhaiskasvatuksen tutoropettajien kokemuksia. Pro gradu tutkielma (trepo.tuni.fi)
• Puttonen, Sami (2018). Kansainvälisten opiskelijoiden integroituminen korkeakouluyhteisöön. Pro gradu tutkielma (trepo.tuni.fi)
• Opiskeluterveydenhuollon opas. Helsinki 2006. 249 s. (Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja, ISSN 1236-2050, 2006:12) ISBN 952-00-2026-8(nid.), ISBN 952-00-2027-6

Egna resurser

• Salmela-Aro, K. Upadyaya, K. Ronkainen I & Hietajärvi L (2022). Study burnout and engagement during COVID-19 among university students: The role of demands, resources and psychological needs. Journal of Happiness Studies.
• Guo, J., Tang, X., Marsh, H., Parker, P., Basarkod, G., Sanhdra, B., Ranta, M. & Salmela-Aro, K. (2022). The roles of social-emotional skills in students’ academic and life success: A multi-informant, multi-cohort Perspective. Journal of Personality and Social Psychology.
• Salmela-Aro, K., Upadyaya, K., Vinni-Laakso, J. & Hietajärvi, L. (2021). Adolescents’ longitudinal school engagement and burnout before and during COVID-19: The role of socio-emotional skills. Journal of Research on Adolescence, 31, 796-807.